Morotskaka och dunkvin på balkongen snart på G.

Sitter här på Multrågatan och har inget annat att göra än att invänta Jessicas supersmaskiga kaka. Men då passar det ju alldeles fantastiskt att kasta mig över frågorna från fru Skugge.

1. Berätta om ögonblicket när du kom underfund med att du skulle skriva?
Jag har alltid skrivit. Dagbok... räkningar.... köplistor... påminnelselappar till min man.... fakturor. Ja, jag har nog skrivit i hela mitt liv.

2. Berätta om det ögonblick, när du insåg att du inte var världens centrum.
Va? Finns det sådana ögonblick? Måtte jag aldrig träffa på det. Låt mig få leva i min illfarelse om jag faktiskt är världens centrum.

3. Vad hade du för åsikt om bloggar, exakt en månad innan du själv började blogga?
*rodnar* Jag trodde att det var ett ljud som uppstår när vatten droppar ner i en stor tunna. Det låter ju blogg, blogg, blogg....

4. Hur känner du idag när du läser ditt första blogginlägg?
Att jag nog var lite tafatt. Men det försvann rätt snabbt.

5. Känner du att du hittade en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg? Eller tänjs den gränsen hela tiden?
Jag är nog väldigt privat. Det är nog värre för min familj...dom lämnar jag hänsynslöst ut till alla och envar att gotta sig med. *skrattar lite häxlikt* Mina "skitgrå" tofflor avgick dock med hedern någorlunda i behåll.

6. Skulle du kunna tänka dig att överge allt annat skrivande och bara skriva blogg, om din blogg rent teoretiskt blev lika läst?
Självklart!!! Jag menar hur kul är det att skriva räkningar, shoppinglistor o.s.v. Dock skulle jag hemskt gärna vilja lära mig när, hur och varför man sätter in kommatecken. Som det är nu hamnar det, där jag tycker det ser lite snyggt ut.

7 Om din blogg bara skulle läsas av fem personer i världen, vilka skulle det vara?
Absolut Johan Gutenberg!!!!! Sen kunde han edera den i 15 milliarder exemplar på världens alla språk. Tja... sen behövdes det väl inga fler.

8. Händer det att du står inför frågan: Ska jag skriva om dett i bloggen eller i en artikel eller roman?
Oh...den som ändå fick skriva artiklar, OCH få betalt!

9. I vilken utsträckning tänker du på vad du skrivit i din blogg och på vad du ska skriva härnäst?
Inte särskilt mycket. Jag har bara sådan här konstiga tankar. Och när de dyker upp finns alltid datorn i närheten, så jag får delge omvärlden om mina mer eller mindre konstiga "penseer". Framför allt mina fantastiska "vetenskapliga teorier" *ser fullständigt övertygande ut*

10. Vad tycker din närstående om att du har börjat blogga?
Min lille gubbe tycker det är toppen, för då kan han spela hur mycket TV-spel som helst utan att jag gnäller. Ungarna tycker nog att Mamselamsen är lite cool. Fast jag är inte alldeles övertgad.

11. Tror du att du fortfarande skriver blogg om 2 år?
Nä, för då har jag fått Nobelpriset för mina medicinska teorier om hur man får bort "fettiga" magar. Forskar nog på något hippt "university" i USA. Och glider på fritiden fram i en gräddfärgad Lincoln Towncar med mörkblå skinnklädsel nerför Rodeo Drive.

12. Hur tror du att din blogg har förändrats om två år?
Jag tror att det lutar lite mer åt vetenskapliga artiklar i någon världsbeömd medicinsk tidskrift där jag får betalt 10000 dollar per spalt. *känner hur min hybris kryper fram*

13. Hur många bloggar besöker du kontinuerligt? Nämn fem och förklara varför.
http://caluas.blogspot.com För att jag ska kunna ha lite koll på den lilla ungen.
Jessica! Också för att ha lite koll på den stora ungen.
Australien Jenny. En riktig cooling.
Biggis. Skitrolig att läsa. Ska även utnyttja henne hänsynslöst! Hon har kontakter i musikbranchen. =)
batbut. Också rolig att läsa. Hoppas möta henne på stan i morgon. Jag bara letar efter en afgan i dykardräkt.
"den lille brandmannen" *fnissar*
och många många fler. (Måste stressa nu, för Jessica säger att morotskakan är klar och vi ska fika på balkongen.)

14. Skulle det vara svårt att sluta blogga nu?
Ja, jag är en "anonomous bloggo-holic" och ska snart på ett nytt möte på AB i någon diskret källarlokal.

15. Vem som helst får svara på dessa frågor. Bara Ni meddelar mig, så jag kan gå in och slörpa i mig alla sensationella och privata hemligheter. Vad beredd på att det tar en stund att göra detta.

Nej nu MÅSTE jag gå...Jessica hotar med att dra ur alla sladdarna. brb.