Det trodde jag aldrig.
Aldrig trodde jag att jetlagen skulle slå så himla hårt. Jag vaknade vid tjugo i tre i natt och somnade inte förrän klockan sju i morse. Innan jag lade mig, skrev jag en lapp till Stephan om att väcka mig klockan tio för att inte hamna HELT fel tidsmässigt. Självklart somnade jag på eftermiddagen och nu är klockan halv tolv och jag är klarvaken.
Men nu jäklar ska jag minsann hålla mig uppe i flera timmar, så jag sover mig igenom hela natten. F..n f..n!
Varför är det så förbaskat knepigt med tidsskillnaden när man åker från Los Angeles, men inte alls så illa när man reser dit. Kan nån förklara det för mig?
Over and out/Mamselamsen, som nu ska sluka Veckorevyn som kom när jag var bortrest
Men nu jäklar ska jag minsann hålla mig uppe i flera timmar, så jag sover mig igenom hela natten. F..n f..n!
Varför är det så förbaskat knepigt med tidsskillnaden när man åker från Los Angeles, men inte alls så illa när man reser dit. Kan nån förklara det för mig?
Over and out/Mamselamsen, som nu ska sluka Veckorevyn som kom när jag var bortrest
postad av Vi på Kantarellen klockan 11:17 em
3 Kommentarer:
Kan inte förklara det men det är likadant för mig varje gång jag kommer hem men aldrig några problem när jag åker dit...Knepigt!
Visst är det. Men nu har jag i alla fall sovit till klockan tio idag, så det värsta ska väl vara över nu.
Alltid samma sak. Och jag skulle så gärna ta lite jetlag - om jag bara kom iväg till andra sidan Atlanten... det är så otroligt länge sen nu! Avundsjuk! (även på tapetväskan)
Skicka en kommentar
<< Tillbaka