Jag undrar vad Linda Skugge egentligen hade för uppväxt.
Läste nyss hennes krönika om hemmafruar, vilka hon förkastar totalt. Det verkar som hon utgår från egna erfarenheter. "Titta på mamma som städar, blir osocial o.s.v." Stackars människa som hade en sån uppväxt!
När jag var fjorton år bestämde jag mig för att stanna hemma när jag fick barn. Detta, efter att jag sett min väninna, som alltid kom hem till ett svart hus och fick ställa sig att skala potatis. Jag kom hem till ett upplyst hus, med fika och Fia-spel framställt. Underbart!
Jag var hemma med tjejerna tills de började på lekis (om det heter så nu för tiden) Ja, vi var "jättefattiga", som inte kunde åka utomlands, ha ny bil eller köpa en massa häftiga kläder till ungarna. Ungarna har pratat om detta sen de blev stora och de hade inte en aning om hur knapert vi hade det. När lådor med ärvda kläder kom från syrran, var det rena julafton i huset.
Och NEJ, ungarna har inte sett mig städa särskilt mycket. Ligger inte för mig. Däremot släpade jag runt dom på alla möjliga aktiviteter. Sagostund på bibblan, Kyrkans barntimmar, ridning, scouterna, schack, skogspromenader, hundpromenader o.s.v. o.s.v.
När deras aktiviteter var över, var det alltid barn hemma på gatan.
Fördelen med att få ha förmånen att vara hemma, är att JAG präglade dom! Jag hade tid och ork att introducera dem i böckernas värld. Jag lärde dem att läsa innan skolan började. Millan läste enklare texter när hon var 5. Jag lärde dom vad som var rätt och fel. Jag lärde dom allt om Pysslingar och Hilda Musseron. Samt sist men inte minst: De fick bestämma över sin tid. Ville de dra sig undan på sina rum, så gjorde de det. De hade tråkigt ibland = tid för reflektion.
Visst Linda... jag var inte ekonomiskt oberoende under de "futtiga" år jag valde att stanna hemma. Men om jag jämför det, med vad ungarna fick av oberoende, tedde sig valet lätt.
Och vet du!! Jag/vi har kolossalt starka och självständiga tjejer idag, som verkligen har lärt sig att gå SIN väg och göra SINA val.
Over and out/Mamselamsen, som gärna hade varit beroende igen.
När jag var fjorton år bestämde jag mig för att stanna hemma när jag fick barn. Detta, efter att jag sett min väninna, som alltid kom hem till ett svart hus och fick ställa sig att skala potatis. Jag kom hem till ett upplyst hus, med fika och Fia-spel framställt. Underbart!
Jag var hemma med tjejerna tills de började på lekis (om det heter så nu för tiden) Ja, vi var "jättefattiga", som inte kunde åka utomlands, ha ny bil eller köpa en massa häftiga kläder till ungarna. Ungarna har pratat om detta sen de blev stora och de hade inte en aning om hur knapert vi hade det. När lådor med ärvda kläder kom från syrran, var det rena julafton i huset.
Och NEJ, ungarna har inte sett mig städa särskilt mycket. Ligger inte för mig. Däremot släpade jag runt dom på alla möjliga aktiviteter. Sagostund på bibblan, Kyrkans barntimmar, ridning, scouterna, schack, skogspromenader, hundpromenader o.s.v. o.s.v.
När deras aktiviteter var över, var det alltid barn hemma på gatan.
Fördelen med att få ha förmånen att vara hemma, är att JAG präglade dom! Jag hade tid och ork att introducera dem i böckernas värld. Jag lärde dem att läsa innan skolan började. Millan läste enklare texter när hon var 5. Jag lärde dom vad som var rätt och fel. Jag lärde dom allt om Pysslingar och Hilda Musseron. Samt sist men inte minst: De fick bestämma över sin tid. Ville de dra sig undan på sina rum, så gjorde de det. De hade tråkigt ibland = tid för reflektion.
Visst Linda... jag var inte ekonomiskt oberoende under de "futtiga" år jag valde att stanna hemma. Men om jag jämför det, med vad ungarna fick av oberoende, tedde sig valet lätt.
Och vet du!! Jag/vi har kolossalt starka och självständiga tjejer idag, som verkligen har lärt sig att gå SIN väg och göra SINA val.
Over and out/Mamselamsen, som gärna hade varit beroende igen.
10 Kommentarer:
Klokt val av er! Och, som du skriver, du ser ju resultatet.
Jag läste också och reagerade på det hon skrivit. Läser henne sällan, hon lyckas irritera mig varje gång, vilket irriterar mig...!
Jaa, jag tycker Linda har flippat ur på något vis, de senaste månaderna. Vad har hänt?
Mamma var hemma med oss en period när vi var små, och jobbade inte heltid och ibland natt medan pappa jobbade. Vi var inte heller jätterika, men vi fick tid att utvecklas och att vara själva, och göra allt som var roligt. Jag hade en superuppväxt med föräldrar som alltid fanns där. JAg kommer med ihåg mellanmålet som stod framme när jag kom hem från skolan, och att det alltid fanns tid till frukost i lugn och ro. Så jag tycker man ska vara hemma i den mån man kan. För barnens bästa...
Och ja, Linda har flippat ut helt...
min mamma var hemma varje dag när vi kom från skolan och jag har aldrig gått på dagis...
Det fanns alltid mellis när vi kom hem och min mamma gjorde mitt morgonte ända tills jag flyttade hemifrån...
Att ärva kläder, cyklar etc var helt naturligt för oss då. Ibland tyckte jag nog att det var tråkigt att inte ha så fina kläder som alla andra, det måste jag faktiskt medge.
Jag undrar som ni andra - vad har hänt med Linda Skugge?
stackars Linda S, kanske...
heja mamsen och alla andra mamsar ohc pappsar som prioriterar barnen coh kärleken till barnen. Vi har skapat ett samhälle där vi gladeligen offrar våra barns hälsa för att vi ska kunna konsumera mera coh vara lydiga moderna heltidsarbetande självständiga (?????) människor..
nu gick grodan igång.. morr morr morr
det finns ingen kvalitetstid med barn, makar eller husdjur. det finns bara tid och vad man gör med den. Kärlek och tid är allt vi kan ge varandra..
Nu blev jag också väldigt sugen på att stanna hemma med barnen när jag får dem. Visst, jag kan inte köpa skor varannan dag, men jag vill inte missa något i barnens uppväxt heller.
Har oxå en femåring som är jätteintresserad av bokstäver och kan dom (versaler), men hur i hela världen kan jag därifrån få henne att lära sig läsa. Hur gjorde du?
Jag lärde henne vad bokstäverna hette samt hur dom lät. "Det heter h (hå) men låter hhh... Det heter m (em) men låter mmmmm... Hon började snart stava sig genom olika korta ord. Och där i från till att läsa, var steget inte långt.
men idag ar hennes blogg OVANLIGT BRA for hon har lagt in en lank till mig! Fick en chock nyss nar jag oppnade datorn o sag besoksstatistiken...
Jag var hemma med mina ungar rätt många år, men det var inte så mycket av ideologi som att jag inte hade fixat att fixa alltihop annars.
Dessutom gillade jag att morsan fanns hemma och bakade och att jag kunde springa ut och in. Förstod av ett ekonomiprogram då ca -80 att vi levde under existensminimum, men det kändes inte så.
Pia: En unge (f'låt, ett barn!) som vill lära sig läsa går inte att hindra. Börja med korta ord och spara ekvilibristorden till högstadiet...
Skicka en kommentar
<< Tillbaka