Millans extrafamilj i USA. UPPDATERAD!
En av veckorna ägnade vi oss åt att åka norrut. Närmare bestämt till Sacramento, där Millans extrafamilj bor. Hon ville träffa dem en gång till, innan hon efter nästan nio år i Californien flyttar hem till gamla Svedala igen. På vägen upp mellanlandade vi på ett jäkligt sunkigt motell "mittuteitingenstans". Och för att verkligen smälta in, försökte vi leva efter principen att ta seden dit man kommer. Vilket betyder att käka skräpmat på "Dennis" som låg alldeles bredvid, gå till macken och köpa en sexpack "cerveza"och sen ligga i sängen med handen innanför byxlinningen och glo på porrfilm. Det sistnämnda blev det p.g.a. av vår oerhört höga moral inget av.... men det blev Jerry Springer... och det kan ju gå på ett ut.
Då vi checkade in, såg receptionisten att jag tittade lystet på pennan som hon höll i handen. Och till min stora lycka, fick jag den av henne. "Praiiiiise the Lord", vilken fantastisk korsordspenna jag har i min ägo nu.
När vi äntrade rummet drabbades vi lite smått av epilepsi, av typen "grand mal" p.g.a överkasten på sängarna. Vi hade sällan skådat något så vansinnigt färgglatt, spräckligt och nästan självlysande. Efter att ha tittat på dem en stund började vi även se stjärnor på väggarna och det vara väldigt konstigt eftersom de var vitmålade.
OBS OBS! Jag drack en öl och Camilla klämde resten. Hon påstod att hon behövde detta bedövningsmedel, för att klara av en natt i samma rum som en snarkande Mamselamsen. Och jag säger bara en sak: Ont förtal!!!
Hur som helst, resan fortsatte norrut med diverse avstickare. Bl.a. hittade vi ett gigantiskt outlet.... stort som en hel stad. Och självklart spenderades ett antal timmar och dollar där. Men till slut kom vi fram till Sacramento och familjen Baran.
Där improviserades snabbt fram ett "graduationparty" för Camilla. Detta bestod i att det blandades drinkar, käkades tacos, tittandes på "A night at the museum" och alla klippte håret.... allt i en enda salig röra. Familjen är nämligen begåvad med en frisör som kommer hem till dem emellanåt. Så även jag satt med en drink i handen, tittade på barnfilm och fick håret kapat. Så jäkla underbart roligt rörigt!
En av eftermiddagarna, när vi var hemma hos dem, föreslog Eric (familjens lilla bebis) att vi skulle spela Monopol. Millan och jag log överlägset mot varandra och tänkte: "Stackars pöjk och ge sig in i att spela ett sånt avancerat spel med oss "vikinggamblers". Så vi ställde upp för att roa honom en stund och bänkade oss i lekrummet. Men jag kan berätta en sak.... vi log inte så jäkla länge. Vi kämpade för våra liv och jag fick sälja både Las Vegas och alla mina flygplatser till honom. Man kan lätt säga att han sopade mattan med Millan och mig. Efter att vi gått en förödande ekonomisk död till mötes, ville vi omedelbart ha revansch... i Nintendos "Super Mario Bros". Men nu blev det inte tid med det.... men jag är fullkomligt övertygad om att vi hade sopat mattan med honom då i allafall..... kaaanske.
Efter några mycket trevliga dagar var vi tvungna att ta avsked. Många tårar blev det. Framför allt kommer Camilla att sakna sin lilla speciella älskling Becky, som numera inte är så himla liten... faktiskt tonåring. (Nu tror ju jag att det var förspillda tårar, för jag är faktiskt väldigt övertygad om att Millan är tillbaka i LA inom två år. Hon har ju sitt liv och sina vänner där. Nån som vill slå vad, frågar den gamla "vikinggamblern"?)
När tårarna stillnat kopplade vi in den egentligen helt okända turbon på bilen och kom tillbaka till LA knappt fem timmar senare... men berätta inte det för någon, för då ryker nog Camillas körkort all väg.
Over and out/Mamselamsen, uppe före tuppen.
Uppdaterad.
Upptäckte när jag reste mig från stolen, att mina läckra trosor som jag köpt på Victoria Secret har satt spår på mig. Bak på trosorna står det "Love pink" och på p:et och k:et är det en massa glittriga stenar. Efter att ha suttit en stund på dessa glittriga p och k, kan jag numera ståta med dessa bokstäver i röd relief på rövva. Hot!!!
Då vi checkade in, såg receptionisten att jag tittade lystet på pennan som hon höll i handen. Och till min stora lycka, fick jag den av henne. "Praiiiiise the Lord", vilken fantastisk korsordspenna jag har i min ägo nu.
När vi äntrade rummet drabbades vi lite smått av epilepsi, av typen "grand mal" p.g.a överkasten på sängarna. Vi hade sällan skådat något så vansinnigt färgglatt, spräckligt och nästan självlysande. Efter att ha tittat på dem en stund började vi även se stjärnor på väggarna och det vara väldigt konstigt eftersom de var vitmålade.
OBS OBS! Jag drack en öl och Camilla klämde resten. Hon påstod att hon behövde detta bedövningsmedel, för att klara av en natt i samma rum som en snarkande Mamselamsen. Och jag säger bara en sak: Ont förtal!!!
Hur som helst, resan fortsatte norrut med diverse avstickare. Bl.a. hittade vi ett gigantiskt outlet.... stort som en hel stad. Och självklart spenderades ett antal timmar och dollar där. Men till slut kom vi fram till Sacramento och familjen Baran.
Där improviserades snabbt fram ett "graduationparty" för Camilla. Detta bestod i att det blandades drinkar, käkades tacos, tittandes på "A night at the museum" och alla klippte håret.... allt i en enda salig röra. Familjen är nämligen begåvad med en frisör som kommer hem till dem emellanåt. Så även jag satt med en drink i handen, tittade på barnfilm och fick håret kapat. Så jäkla underbart roligt rörigt!
En av eftermiddagarna, när vi var hemma hos dem, föreslog Eric (familjens lilla bebis) att vi skulle spela Monopol. Millan och jag log överlägset mot varandra och tänkte: "Stackars pöjk och ge sig in i att spela ett sånt avancerat spel med oss "vikinggamblers". Så vi ställde upp för att roa honom en stund och bänkade oss i lekrummet. Men jag kan berätta en sak.... vi log inte så jäkla länge. Vi kämpade för våra liv och jag fick sälja både Las Vegas och alla mina flygplatser till honom. Man kan lätt säga att han sopade mattan med Millan och mig. Efter att vi gått en förödande ekonomisk död till mötes, ville vi omedelbart ha revansch... i Nintendos "Super Mario Bros". Men nu blev det inte tid med det.... men jag är fullkomligt övertygad om att vi hade sopat mattan med honom då i allafall..... kaaanske.
Efter några mycket trevliga dagar var vi tvungna att ta avsked. Många tårar blev det. Framför allt kommer Camilla att sakna sin lilla speciella älskling Becky, som numera inte är så himla liten... faktiskt tonåring. (Nu tror ju jag att det var förspillda tårar, för jag är faktiskt väldigt övertygad om att Millan är tillbaka i LA inom två år. Hon har ju sitt liv och sina vänner där. Nån som vill slå vad, frågar den gamla "vikinggamblern"?)
När tårarna stillnat kopplade vi in den egentligen helt okända turbon på bilen och kom tillbaka till LA knappt fem timmar senare... men berätta inte det för någon, för då ryker nog Camillas körkort all väg.
Over and out/Mamselamsen, uppe före tuppen.
Uppdaterad.
Upptäckte när jag reste mig från stolen, att mina läckra trosor som jag köpt på Victoria Secret har satt spår på mig. Bak på trosorna står det "Love pink" och på p:et och k:et är det en massa glittriga stenar. Efter att ha suttit en stund på dessa glittriga p och k, kan jag numera ståta med dessa bokstäver i röd relief på rövva. Hot!!!
7 Kommentarer:
förstår att du älskar pennan :-) Du kommer inte se korsordet visserligen men lite får man ju ändå offra för skönheten!
Hoppas verkligen att ni köpte en sån här (http://hem.feber.se/feber/art/18552/uppvrmd_nachotallrik/) om ni var förbi Target. :-)
Haha!Relifmönster på rövva..
Love Pink. Som hudmönster.
*Fnissar*
Borde kanske hotta upp mina egna tråkiga bommulsvarianter. Brodera något sexigt.
Jo. Och välkommen hem.
:)
PGW: Korsordet är ju inte så himla viktigt... bara man är snygg när man håller i själva korsordet.
Jessica: Vi äter inte sånt nu för tiden.
Humlan: Och det kliade!
Margit: Tycer jag absolut att du ska göra. Livet får liksom en helt ny dimension med reliefer i baken.
Verkar som du haft en superbra tid hos Camilla. Hoppas det går bra med ditt "nya" liv nu :-)
Japp!
Skicka en kommentar
<< Tillbaka