En nödvändig bok till alla omedvetna statusjägare och snobbar. UPPDATERAD!

Jag började läsa denna boken för ett tag sen och log igenkännande hela tiden. Visserligen inga nyheter för mig, då detta är en bok "à la light sociologi". Underbar!

Folk som jagar status och är överlägsna snobbar är i grunden jäkligt rädda människor. Och vår rädsla visar sig även om det finns någon som sticker ut och gör något bra/framgångsrikt. Den framångsrika stiger, medan vi gör oss själva mindre (utan att ha förlorat en endaste millimeter i längd) Kan det vara därför som kvinnor har så svårt för andra kvinnors framgång?

Sen har vi grejen med självakting. Självaktning är kvoten mellan framgång och förväntan. Blir inte framgången lika stor eller större än förväntan sjunker självkänslan som en gråsten. Fast inte alltid. "Att ge upp sina ambitioner kan vara en välsignelse"/citat. Exempel: När man uppnått en viss ålder och rynkorna börjar ge sig till känna, har man två val. Ligga i som en idiot för att bekämpa dem eller att acceptera dem. Att ge upp det oundvikliga är en välsignelse.

Ja, det var en mycket mycket kort sammanfattning av denna lättlästa bok. Men jag rekommenderar den verkligen, då den gör vårt komplexa samhälle så otroligt mycket mer förståligt.

Over and out/Mamselamsen, "taking a day off" idag också.


Uppdaterad 11.35
Ni ska veta en sak! Jag kan bete mig hur jäkla snobbigt/stöddig som helst.... när det är nödvändigt. Jag kan hänga på mig mängder med statussymboler... när det är nödvändigt. MEN... jag gör det medvetet... för att uppnå någonting. Det finns tillfällen och ställen när jag anser att detta är nödvändigt. Statusen finns och i vissa lägen handar det om att spela med i denna teater. DOCK!!!! Gör inte denna roll mig till en bättre människa.