Varför jag tjatar om kantareller.... heeeela tiden.

Over and out/Mamselamsen

Jag och mina Trattisar.

Jag vet inget så underbart som att plocka svamp. De gula kantarellerna.. tja, de har jag redan fyllt frysen med. Nu gäller Trattisar... och de jag nu plockar överlåter jag till "Sykatten" Jessica.

Jag gör en fullänk till hennes webshop... http://epla.se/shops/sykatten/

Så en liten Trattisskola, för Er som aldrig plockat dem.

1, De är jäkligt svåra att se... man måste ha speciella "svampögon" på för att inte bara gå förbi dem. På den här bilden finns nog 500 stycken. (Ledsen för bildkvalitén... tagit med Ajfånen.)

Men de finns där... i massor!


När man väl hittat dem, handlar det bara om hur mycket ryggen orkar och hur mycket man orkar bära.

De här småttingarna lämnade jag kvar... inte ens lönt att böja rygg för. Om en vecka eller så, ha de säkert vuxit till sig till rejäla och stunsiga Trattisar.

Efter en runda i skogen... orkar jag inte bära mer... och drar hemåt med min fyllda plastkasse
.

Sen börjar det riktiga jobbet... rensa!

Varenda svamp.. stor som liten rensas och delas. Viktigt att dela... då svamparna har ett hål upptill och där brukar det gömma sig barr och annat otyg.

Jobbigt att rensa... så man tar rätt många kaffepauser.

Äkta Trattisrensarhänder... ser ut... så här. Blörk! Tack o lov för tvål och vatten

Och när allt är rensat, ska de torkas. Jag kör en första torkning i ett av våra välventilerade uthus. När de tappat den mesta vätskan, tar jag in dem... så de får torka sig knastertorra inomhus... i närheten av vedspisen.

Tja... och när de här har torkat.. hur mycket blir det då kvar? Är det 150 gram... så är det bra.

Och var hittar man Trattisar... ja, jag riktar mig till Er som aldrig hittat några. Det ska vara granskog... och så ska det växa sådan här mossa. Björnmossa.

Ju fuktigare desto bättre.

Själv... för Er som inte vet... har jag plockat dem djupt inne i de Småländska skogarna.

Nu vill jag, så ta mig tusan, inte se en enda svamp mer idag... men känner jag mig rätt, är jag snart ute och traskar runt med min plastkasse igen.

Over and out/Mamselamsen

Alla dessa val... och Elsa förlorade.

Katthus eller vedlår... katthus eller vedlår? Alla dessa val... oooh.

Veden vann... och Elsa är svinsur... trooor jag.

Har lovat henne att jag ska köpa henne ett fårskinn... som ska ligga ovanpå frysen, nedanför luftvärmepumpens inblås. Gött till vintern för kylslagna tassar.

Fast egentligen tror jag inte hon fattar ett skit vad jag menar eller säger... för mest ligger hon och skräpar i alla tomma bananlådor som fortfarande svämmar över vårt hus. För att inte tala om alla fulla. Blir sjukt trött av att bara titta på alla10-15 lådor som det står "Kristall vitrin"... Kristall bokhylla"... "Vitrin nere", på. Kristall till förbannelse! Vá fan ska jag ha skiten till?

Snälla, snälla Jessica och Camilla... kan Ni inte offra Er på lite... typ 80%. Ni behöver förbanne mig lite Glasrikeskultur... typ känna sina rötter... och det gör man skitbra i kristallskålar och vaser... har jag hört.

Over and out/Mamselamsen, sjukt trött på grejor.

Om att bo i skogen.

Det finns en mycket viktig regel.

Man vinkar åt och hälsar på... alla! Gör man inte det åt byborna, blir man till slut förmodligen betraktad som snobbig. Ett himla vinkande på bilar är det! Vi vet ju inte vilka alla bybor är än, så vi vinkar åt alla bilar när vi är ute.

Fatta hur mycket vinkande det blir.... nu när vägen in till Chrystal factory i Boda går förbi vårt hus.... och det besöks av hur mycket folk som helst.

Det vill till att alltid ha en hand ledig. Sååå... räfsa och skotta snö... glöm det!

Fast trevligt är det... särskilt efter man lärt känna igen byborna och slipper vinka till alla turister... som då... naturligtvis tror att de kommit till "Byfåneland"... där alla står som idioter och vinkar åt allt.

Over and out/Mamselamsen, blivande byfåne


(Foton och grejor kommer när vi fått "fast lina". Jag är glad om detta fnuttiga inlägg tas av det mobila bredbandet.)

Kan inte blogga förrän jag har fast lina.