Detta med "plastkort".

Jag läser nu att det ska bli tuffare med att få ersättning om man förlorar sitt kort. Men jag tycker inte att det låter speciellt tufft... bara logiskt.

För vem lånar ut sitt kort i tid och otid? Inte jag i alla fall.... jag tror ingen annan mer än jag känner till min kod... inte ens Stephan. Men å andra sidan känner inte jag till hans heller.

När jag använder mitt kort, är jag nästan manisk vad gäller "skimning". Jag kollar noga så det inte ser konstigt ut... och skulle jag ändå missa, så kan de ändå inte få tag min kod... jag håller stooora plånboken över tangenterna... böjer mig ner och kikar under plånboken, när jag slår in koden. Även i affärer. Ser skumt ut, men det skiter jag i.

Men inte skulle då jag ta ut pengar i en bankomat om den såg ut så här.

Det som kan störa mig är att jag måste lämna ifrån mig kortet när jag ska betala på restauranger. Varför inför de inte de där kortdragarna som tas till bordet och jag kan ha koll på mitt kort hela tiden?

Men skulle mitt kort ändå bli stulet och otillåtet använt, har jag inte mer pengar på kortet än jag vet att jag ska använda. För jag är ju så galet modern att jag har Internetbank och kan fylla på när jag kommer hem.... om det behövs :-)

Jag har två gånger råkat ut för ficktjuvar (utomlands) och blivit av med lite smått och gott.... och tredje gången gillt ska det då ta mig tusan inte bli. När jag ser tillbaka på de gånger när jag blev bestulen, kan jag också se hur otroligt naiv, korkad och godtrogen jag var.... det är jag inte längre! Jag är en bitch som ser en tjyyyyyyv i alla. :-)

Over and out/Mamselamsen