Egentligen är det väl konstigt att jag inte bryter ihop....

med tanke på hur vansinnigt mycket som händer, eller är på gång i det här hemmet. Först av allt avresan till USA (Haha.... E-biljetten kom idag, med helt fel datum på. Inget psykbryt... ingen oro! Efter ett samtal med USA ordnade sig allt.) och sen massor med grejor och beslut som väntar när jag kommer hem igen. Det är tur att vi är två, så drar den ena (jag) så håller den andra ställningarna.

Men Nä, jag är alldeles fullkomligt lugn och harmonisk! För det är nu jag skördar enorma lagrar av allt det jag lärde mig om mig själv, under min rehabilitering. Jag drar ett djupt andetag, tar en sak i taget och när det är gjort, lutar jag mig nöjd tillbaka och glor en stund på den för tillfället grå himlen.

Så det är väl en himmelsk tur att jag inte längre är arbetslös, för så här egensinnigt aktiv med att ordna sin egen framtid, får man kanske inte vara. :-)

Over and out/Mamselamsen, ovanligt nöjd med livet.