Endera dagen byter vi ut vår "turbodiet". Uppdaterad!
Burken med proteinpulver är snart slut och det känns dags att börja äta "vanligt" igen. Vi har fått en rejäl kickstart på vårt nya liv. "Flåset" ha blivit avsevärt bättre tack vare våra supersnabba promenader... faktiskt så bra, att steget från att gå till att börja jogga är minimalt. Ska testa det i helgen.
Så från och med nu är det havregrynsgröt med frukt/bär eller omelett som gäller till frukost. Frukt som mellanmål vid 10, lunch bestående av mycket proteiner med grönsaker, mellanmål (Wasasport med ost och tomat) middag (kött/fisk med olika grönsaker) Och skulle jag bli sugen där emellan, tar jag en frukt eller en paprika (älskar grön paprika)
Vi kommer fortfarande, att dra ner rejält på kolhydraterna och onödigt fett. Så fortfarande bannlyser vi pasta, potatis och vitt socker Och flåstiden kommer att bli cirka en timme om dagen... med en vilodag per vecka.
Stärka musklerna gör jag hemma. Jag behöver inga dyra gym för det.... jag använder min egna kropp som motstånd och tyngd. Visserligen tycker jag att det är ganska svårt att göra armhävningar för att ge mina biceps en genomkörare, så kanske.... kanske, köper jag ett träningsgummiband för en hundring eller så. (Det kan man ju ha till så mycket)
Fatta hur trist min blogg har blivit, när det viktigaste i mitt/vårt liv just nu är att återgå till att bli hälsosam, från att ha varit Nybbans värsta soffpotatis. Alltså, precis allt det där jag inte hann/orkade innan jag brände ut mig. Tja, det händer ju en hel del annat också, men på något vis känns det som vart efter min psykiska och fysiska hälsa stiger på, desto mindre känns behovet av att blogga. Konstigt va?
Och Jubbe! När kommer skulle vi fika? Jag är bortrest hela fredagen, annars spenderas helgen här i den lilla eminenta staden Nybro.
Over and out/Mamselamsen, med träningskläderna på.
Uppdaterad 10.14
"Dagens promenad"
-Vid dörren ut, som vanligt ont i ryggen och benen är stela. Jäkligt segt alltså.
-Stephan drar iväg med sin långa ben och jag trippar efter så fort jag nånsin kan.
-Efter 500 meter, ryggonda borta.
-Efter en kilometer, börjar det göra lite ont i vaderna. Och så mycket har Gunde Svan lärt mig, att jag förstår att det är en släng av mjölksyra.... men jag knatar på.
-Efter två kilometer... svetten börjar rinna mellan brösten.
-Efter tre kilometer... jag flåsar astmatiskt. Och det börjar kännas som om fingrarna svullnar lite.... kan bero på att jag viftar frenetiskt med armarna när jag går.
-Efter fyra kilometer... flås, flås.... svett i öronen... Stephan har slutat rusa fram som en älg med en jaktdrever efter sig... och jag hinner upp. Ont som fan i benen, men jag sprang ta mig tusan sista biten hem.... och "dog" utanför ytterdörren.
-Efter fem kilometer (hemma) faller jag ned som en punkterad ballong i soffan. Men innan jag svalnar, ska jag göra lite situps och ryggträning... på så där fem minuter.
Och sen, efter dusch och frukost.... ja, då mår jag så bra att jag vill ta hela världen i famn.
Over and out/Mamselamsen, vars blogg helt ändrat karaktär. Borde kanske ändra namn till "Hurtbullebloggen". :-D
-
Så från och med nu är det havregrynsgröt med frukt/bär eller omelett som gäller till frukost. Frukt som mellanmål vid 10, lunch bestående av mycket proteiner med grönsaker, mellanmål (Wasasport med ost och tomat) middag (kött/fisk med olika grönsaker) Och skulle jag bli sugen där emellan, tar jag en frukt eller en paprika (älskar grön paprika)
Vi kommer fortfarande, att dra ner rejält på kolhydraterna och onödigt fett. Så fortfarande bannlyser vi pasta, potatis och vitt socker Och flåstiden kommer att bli cirka en timme om dagen... med en vilodag per vecka.
Stärka musklerna gör jag hemma. Jag behöver inga dyra gym för det.... jag använder min egna kropp som motstånd och tyngd. Visserligen tycker jag att det är ganska svårt att göra armhävningar för att ge mina biceps en genomkörare, så kanske.... kanske, köper jag ett träningsgummiband för en hundring eller så. (Det kan man ju ha till så mycket)
Fatta hur trist min blogg har blivit, när det viktigaste i mitt/vårt liv just nu är att återgå till att bli hälsosam, från att ha varit Nybbans värsta soffpotatis. Alltså, precis allt det där jag inte hann/orkade innan jag brände ut mig. Tja, det händer ju en hel del annat också, men på något vis känns det som vart efter min psykiska och fysiska hälsa stiger på, desto mindre känns behovet av att blogga. Konstigt va?
Och Jubbe! När kommer skulle vi fika? Jag är bortrest hela fredagen, annars spenderas helgen här i den lilla eminenta staden Nybro.
Over and out/Mamselamsen, med träningskläderna på.
Uppdaterad 10.14
"Dagens promenad"
-Vid dörren ut, som vanligt ont i ryggen och benen är stela. Jäkligt segt alltså.
-Stephan drar iväg med sin långa ben och jag trippar efter så fort jag nånsin kan.
-Efter 500 meter, ryggonda borta.
-Efter en kilometer, börjar det göra lite ont i vaderna. Och så mycket har Gunde Svan lärt mig, att jag förstår att det är en släng av mjölksyra.... men jag knatar på.
-Efter två kilometer... svetten börjar rinna mellan brösten.
-Efter tre kilometer... jag flåsar astmatiskt. Och det börjar kännas som om fingrarna svullnar lite.... kan bero på att jag viftar frenetiskt med armarna när jag går.
-Efter fyra kilometer... flås, flås.... svett i öronen... Stephan har slutat rusa fram som en älg med en jaktdrever efter sig... och jag hinner upp. Ont som fan i benen, men jag sprang ta mig tusan sista biten hem.... och "dog" utanför ytterdörren.
-Efter fem kilometer (hemma) faller jag ned som en punkterad ballong i soffan. Men innan jag svalnar, ska jag göra lite situps och ryggträning... på så där fem minuter.
Och sen, efter dusch och frukost.... ja, då mår jag så bra att jag vill ta hela världen i famn.
Over and out/Mamselamsen, vars blogg helt ändrat karaktär. Borde kanske ändra namn till "Hurtbullebloggen". :-D
-
postad av Vi på Kantarellen klockan 8:06 fm
11 Kommentarer:
Jag hoppas du inte tar illa upp av min förfrågan nu, men jag skulle vilja veta hur det funkade för dig.
Visst fick du fylla i en blankett om sjukpenning för tillfällig utlandsvistelse innan du åkte till staterna? Hade du fått 'tillåtelse' för restan av din läkare då, eller var det psykologen som godkände det?
Jag kan inte få tag på min läkare och jag måste tydligen ha ett sånt intyg, så jag tänkte kolla hur det gick för dig. Om det är ok?
Tess: Hade godkännande från både min psykolog och min handledare på försäkringskassan. Annars hade jag aldrig vågat åka.
Du börjar bli oroväckande mycket Gillian och tappar du lusten att blogga av alla dessa nyttiga saker så kommer jag och tvångsmatar dig med kebab! ;-)
Ja, handläggaren på FK verkar det inte vara några problem för, och min kurator tycker att jag ska åka. Men handläggaren svamlade om nåt intyg från läkare för resan, fast när jag ringde till FK-kundtjänst så tyckte hon det lät konstigt. Måste vänta till fredag innan jag får tag på handläggaren igen. *suck*
Tess: jag hade ett gemensamt möte med båda.
PGW: Nä, jag lägger nog inte av... men kanske drar ner på antalet inlägg.
you hurtbulle you! bra jobbat :D
Har blivit så inspirerad av ditt sunda leverna att jag tänkte härmas lite. Tar långa barnvagnspromenader varje dag och så tänkte jag sluta med onyttigheter, typ glass. Har gått jättebra i säkert tre dagar. Idag åt jag en kanelbulle - f*n, f*n, f*n. Hoppas du fotsätter med de hurtiga texterna så kanske jag kommer igång igen. Eller snarare lägger av med bullar och glass.
Nybro blir inte utan soffpotatis, jag finns ju kvar. Jag skulle aldrig klara av att bli så nyttig. För vad vore en kväll utan en chipspåse (helst Estrellas grillchips, så att man får en andedräkt som till och med hunden viker undan för).
Lycka till och välkommen till min blogg. Jag känner din förtjusande Sessan!
Det är bara kul att följa dina äventyr, prova att stå på knäna när du gör armhävningarna:)
e: EN bulle betyder inte att man fallit. Jag åt t.ex. en glass igår... och det skiter jag i... jag fortsätter sen som vanligt.
Surtant: Jag kanske borde ta med även dig på rundorna. :-) Och tur för mig, att jag aldrig varit någon större fan av chips.
Lisa: Gör du... vad kul.
Strumpstickan: Jag gör det... och får blåmärken på knäna! :-)
Skicka en kommentar
<< Tillbaka