Fatta hur glad jag är.

Jag nästan grät när jag mötte kvinnan som för fyra-fem år sedan fick feldiagnosen MS och medicinerade mot det i alla år, trots att det var en hjärntumör. Se länken.

Vi stod länge länge och pratade idag och jag fick reda på att hon i princip var död två gånger efter tumöroperationen.... men repade sig. Nu fattas det lite hår bak i nacken på henne, efter strålningen och vänsterbenet är lite vingligt, men annars mår hon skitbra och ska snart upp på sina hästar igen. Hurra!!!!


Tja, så går det när jag inte har varit så social de sista månaderna... man missar en massa. Men nu är jag så glad för hennes skull, så jag skulle kunna tänka mig att ta hela världen i famn.

Over and out/Mamselamsen, som var på stan med bara en liten kofta som ytterplagg.... och svettades.