Stålmän på +50

Jag låg i godan ro i soffan och läste Laura, när jag hörde hur det började skrapa. Asch, tänkte jag... det är bara Jenny och Jesper som flyttar spjälsängen en trappa ner. Men så lokaliserade jag skrapet... det kom uppifrån! Jag kastade mig ur soffan och rusade ut i trapphuset för att ta tjuven på bar gärning. Slängde upp dörren och pang... sprang jag rakt in i en soffa som stod på högkant, precis utanför dörren.

Nä, det var ingen tjuv, det var min make Stålmannen! Han hade alltså burit upp alla fåtöljerna till vinden och burit ner soffan... förmodligen på en arm. Kära nån så överraskad jag blev, för vi hade ju bestämt att vi skulle hjälpas åt. Men as-kalas var det, för nu behövde ju inte jag slita på mina muskler.

Nu har vi nästan "möblat" klart... bara TV:n fattas.

Och tänt har vi gjort också... och tänt ska det vara till påska.

Gud så bra det blev! Och nu ska jag tända brasa och bjuda min gråhårige Stålman på glögg... det har han verkligen förtjänat.

Over and out/Mamselamsen, så där härligt förjulig