Har faktiskt ingen lust att skriva om något annat idag.
Jag vet att den mobbade tjejen, jag skrev om nedanför läser här. Så vill du ge dig till känna, skulle nog denna diskussionen få en ny dimension.
Jag var så upprörd igår, så jag var tvungen att ringa min far för att prata om det igen. Han arbetade som lärare i femtio år... en ganska annorlunda lärare.
Han tillbringade nästan alla sina raster ute bland eleverna. Han var på skolgården och pratade med eleverna eller satt i kapprummet och rättade skrivningar. Runt omkring honom flockades elever, för där fick de lugn och ro. Han polisanmälde till rektorns fasa, elever flera gånger.... skolans rykte Ni vet! Ofta blev han inkallad till både rektor och skolpsykolog och fick reda på att det var skolans sak att ta hand om problemen. Min far sa bara: Jamen... Ni gör det ju inte. Ni pysslar bara med en massa "pedagojja" som faktiskt inte funkar".
Min far är gammal idag, men det är inte helt ovanligt att det kommer fram gamla elever på stan och tackar honom för att han var som han var.
Min far, var också läraren som alltid fick ta hand om "problemklasser" och han släppte aldrig en elev med ett IG.
Min far, var läraren som gjorde fullkomligt klart för eleverna vem det var som bestämde i klassrummet.
Min far, ansågs vara "Skolans skräck" av vissa elever.
Min far, var läraren som slutade jobba som lärare när han var 72 år... han ansåg att han inte orkade längre. Så det är inte helt längesedan han slutade jobba.
Min far, var läraren som hjälpte mig att över en julhelg höja mitt betyg i fysik två steg!
Over and out/Mamselamsen, stolt dotter till en "anarkistisk" lärare.
Jag var så upprörd igår, så jag var tvungen att ringa min far för att prata om det igen. Han arbetade som lärare i femtio år... en ganska annorlunda lärare.
Han tillbringade nästan alla sina raster ute bland eleverna. Han var på skolgården och pratade med eleverna eller satt i kapprummet och rättade skrivningar. Runt omkring honom flockades elever, för där fick de lugn och ro. Han polisanmälde till rektorns fasa, elever flera gånger.... skolans rykte Ni vet! Ofta blev han inkallad till både rektor och skolpsykolog och fick reda på att det var skolans sak att ta hand om problemen. Min far sa bara: Jamen... Ni gör det ju inte. Ni pysslar bara med en massa "pedagojja" som faktiskt inte funkar".
Min far är gammal idag, men det är inte helt ovanligt att det kommer fram gamla elever på stan och tackar honom för att han var som han var.
Min far, var också läraren som alltid fick ta hand om "problemklasser" och han släppte aldrig en elev med ett IG.
Min far, var läraren som gjorde fullkomligt klart för eleverna vem det var som bestämde i klassrummet.
Min far, ansågs vara "Skolans skräck" av vissa elever.
Min far, var läraren som slutade jobba som lärare när han var 72 år... han ansåg att han inte orkade längre. Så det är inte helt längesedan han slutade jobba.
Min far, var läraren som hjälpte mig att över en julhelg höja mitt betyg i fysik två steg!
Over and out/Mamselamsen, stolt dotter till en "anarkistisk" lärare.
postad av Vi på Kantarellen klockan 7:27 fm
14 Kommentarer:
Åhh Tänk om man hade haft en sån lärare...Våra satt som sagt bara i deras fikarum...
Det är en sån skillnad...Jag gick knappt ut med godkända betyg i högstadiet.När jag jag kom till gymnasiet fick jag en sån underbar lärare att jag höjde mina betyg från 2.1 i snitt till 3.9 på bara 2 år...
Jag träffade på en av de coola,snygga tjejerna från skolan för nån månad sen...Och det var såååå skönt att se henne stå bakom kassan på Jysk...Sliten,grå,trött och inte alls så snygg längre
Jag mådde så bra av att se denna populära tjej som var en pain in the ass under hela skoltiden så att jag nästan fick dåligt samvete över hur skadeglad jag faktiskt blev...
Det är konstigt...
Exakt detta händer den mobbade tjejen... de som var coola på högstadiet blev losers som vuxna. Och de som var losers på högstadiet blev winners som vuxna.
De där "tjatlärarna" är bra, min mamma var också sådan lärare (innan hon blev glad pensionär) och hon får ständigt brev, kort och mail från gamla elever, från 60-talet och framåt.
Det är bara så infernaliskt slitigt för de stackars lärarna som engagerar sig, trettio ungar i en klass är för mycket! Pratade med en kompis igår som har en sexa med 25-30 elever, FYRA elever har någon form av bokstavsdiagnos. De får ingen extra stödundervisning. Japp, min kompis jobbar absolut hela tiden. Jag vet inte hur länge hon kommer att orka jobba så.
Jag tror att min far såg sitt jobb som ett kall.
Alla barn förtjänar minst en sådan lärare under sin skolgång.
Jag hade turen att ha flera sådan lärare omkring mig. Lärare som stod på sig, som var engagerade inte bara i sitt jobb utan också barnen de jobbade med. Lärare som gav mig styrkan att tro på mig själv, som gav mig självförtroende.
Vilken förbild han är din far.
Jag förstår att du är stolt.
Han hjälpte mej att höja mitt betig i matte från BC (underkänt) till a (nästan toppbetyg) under ett av mina jullov.
Idag är jag lärare med ffa matte som ämne.
Det är nog rätt vanligt att de populära eleverna blri "loosers" som vuxna. Det är nog för att de är nöjda med vart de befinner sig som elever. De har kompisar och får gå på alla fester och känner inget behov av att flytta och utvecla sig. Sedan har det plötsligt gått 10 år och de står där med 4 ungar och jobb på ica och undrar vart livet tog vägen.Vi som inte var bland de populära kände nog tidigt att va ville flytta och göra något nytt.
precis vad som kännetecknar en bra lärare. lyhörd, ser alla elever, lyssnar, men är "sträng" i klassrummet men hela tiden med hjärtat där. Det är det jag strävar efter. Men, det är inte lätt att vara lärare! fast vem har påstått det. Man väljer yrket för att man vill göra en förändring i andras liv...anser jag...
tänk om alla (eller åtminstonde fler) lärare var som din far - då skulle skolorna vara en bättre & tryggare plats!
Jag känner att jag har världens viktigaste arbete när jag jobbar med barnen....det kanske låter konstigt men det är väl bra att jag känner så? Helt slut och utmattad kan man vara när man kommer hem. Men att tända stjärnögon hos barn och göra det slit jobbet som det faktiskt är många gånger är guld värt när man vet att det går bra för dem.
Skolan är tvungen att ha en plan mot mobbing och särbehandling. Numera finns en lag på det sen i april. Likabehandlingsplan....mot all kränkande behandling.
Min yngsta son var också utsatt under en tid och det var fruktansvärt. Om jag läser mellan raderna här så verkar det som det gått bra för din flicka till slut som du skriver om i inlägget....
Londongirl - det låter absolut inte konstigt.
Det är superbra att Du känner så! :)
Den ljuva hamden.....go for it girl!!! Josie in ALice
Josie: Snacka om det.
Jag kan berätta att min far har varit här och läst Era kommentarer.... han är djupt rörd!
Skicka en kommentar
<< Tillbaka