"Lördag"!
Nä, idag känns det faktiskt som vilken jäkla grå dag som helst. Idag är jag lite irriterad, då jag är av sorten som vill att saker ska hända snabbt-snabbt. Jag har inte lust att vänta i dagar på de sista dokumenten vi måste ha för att kunna ta ett slutligt beslut. F..n!
Det är alltid likadant med oss. Startsträckan är lång, men när vi väl bestämt oss... eller nästan iallafall, ska det hända... "igår"!
Jag får väl ägna dagen åt nagelmålning, ansiktsmasker, pedikyr, noppa ögonbrynen, baka en USA-kaka. Helt enkelt sådana otroligt viktiga saker som jag i så fall INTE kommer att ha tid med sen, då handlar det om "seven-eleven" om allt går igenom.
Jag skrev en gång i tiden om vad jag skulle göra mot ett visst statligt företag, när dagen för det egna företaget blev sant igen. Det hade något med långfingrar att göra. Men det kommer jag inte att kunna göra, då jag skrev ut mig därifrån innan jag drog till Camilla. Känslan av att ha dem flåsande i nacken hela tiden var så oerhört knäckande, så jag fann ingen annan råd. Och visst är det väl konstigt, att så fort jag gjorde mig av med denna "niosvansade piska" började det hända saker. Kan det vara så att jag återfick min människorvärdighet och kreativitet när jag inte längre stod under deras bevakning och kontroll?
Over and out/Mamselamsen, fri och glad trots det grå vädret
Det är alltid likadant med oss. Startsträckan är lång, men när vi väl bestämt oss... eller nästan iallafall, ska det hända... "igår"!
Jag får väl ägna dagen åt nagelmålning, ansiktsmasker, pedikyr, noppa ögonbrynen, baka en USA-kaka. Helt enkelt sådana otroligt viktiga saker som jag i så fall INTE kommer att ha tid med sen, då handlar det om "seven-eleven" om allt går igenom.
Jag skrev en gång i tiden om vad jag skulle göra mot ett visst statligt företag, när dagen för det egna företaget blev sant igen. Det hade något med långfingrar att göra. Men det kommer jag inte att kunna göra, då jag skrev ut mig därifrån innan jag drog till Camilla. Känslan av att ha dem flåsande i nacken hela tiden var så oerhört knäckande, så jag fann ingen annan råd. Och visst är det väl konstigt, att så fort jag gjorde mig av med denna "niosvansade piska" började det hända saker. Kan det vara så att jag återfick min människorvärdighet och kreativitet när jag inte längre stod under deras bevakning och kontroll?
Over and out/Mamselamsen, fri och glad trots det grå vädret
8 Kommentarer:
Jag känner igen det där. De vill att jag skulle gå i någon Ungdomsgaranti och sitta av tid. Jag sa nej, jag vill ha ett jobb. De sa nej det kommer du inte att få. Då sa jag att de kunde ta sina pengar och stoppa upp dem där solen inte skiner. Efter mycket tjat och härj så gjorde de det. Trots att jag inte har någon inkomst idag så mår jag mycket bättre av att slippa deras förnedring. De var förjävliga mot mig från dag ett och ville försvåra att jag skulel få den lägsta a-kassan överhuvudtaget. Knepiga de där.
Sa de att du inte kunde få nått jobb? Vilka svinpälsar.
Känner igen det där om att allt ska hända på en gång när man väl bestämt sej....
Och räcka ett finger åt AF kan man alltid göra oavsett om man är inskriven eller inte...:)
Helt klart är det så! Att du blir mer kreativ utan de flåsande i nacken!
Jag har haft med arbetsförmedlingen att göra en gång i mitt liv och det var totalt värdelöst. De brydde sig inte om mig och mina ambitioner och kvaliteter utan de ville ha ut mig i vården igen. Som jag ju lämnade en gång av en viss anledning - att jag inte trivdes och tog med mig allt hem!? "Vårt uppdrag från regeringen är att se till att fylla luckor där de finns, inte att hjälpa dig i karriären". Nehej du. Dra nånstans!
Nej fy. När jag blir arbetslös om ett drygt år så ska jag göra som du. Vara kreativ. Och vända mig till bemanningsföretag i första hand och kanske försöka spara ihop pengar till en karriärcoach eller nåt. Nån som intresserar sig för MIG och vad jag kan.
Arbetsförmedlingen - nej tack!
Cian: jag kanske gör det i smyg. :-)
Mia: Ja, jag känner det nu när vi är nära.
Usch! Jag har AF efter mig nu =(
Yepp, om jag inte gick och satt av tid hos kommunen så kunde jag inte få nått jobb...tydligen.
Att jag innan det ville ha hjälp med en starta-eget kurs var det ingen som brydde sig om, jag gick glatt in med min Affärsplan, som arbetsförmedlaren vägrade ta i, och gick ledsen hem igen. Jag är ju under 25, inte ska jag tro att jag är nått...
Andreas: STACKARS dig!!!
Veronica: Du har min fulla sympati!
Skicka en kommentar
<< Tillbaka