Livet: ett smörgåsbord.
Varför finns det så många människor som tycker att livet är grått och trist.... livet bara rullar på i samma vanliga ekorrhjul? Jag fattar inte att det finns människor som godtar det. Det behöver ju faktiskt inte vara livsomvälvande grejor som gör livet lite kul.
Bara bestämma sig för att IDAG ska jag minsann göra saker lite annorlunda från igår.
-Idag ska jag ha högklackat, men tar med mina "plattloskor" för säkerhets skull.
-Idag ska jag ha kjol.
-Idag tar jag en annan väg till jobbet.... längre, om du går.
-Idag ska jag ta reda på om drömjobbet finns någon annanstans... kanske flytta.
-Idag ska jag snacka med okända människor... och säga nått snällt.
-Idag ska jag ta en promenad... f..n solen skiner ju och snön försvinner.
-Idag ska jag berätta för mina kära att jag älskar dem... kanske förföra maken/makan. :-)
-Idag ska jag kolla över min ekonomi... finns det en massa slarvposter som kan elimineras.
-Börja lägga alla pantpengar och mynt i en spargris som jag inte kan öppna själv. Om Ni bara visste hur mycket kosing det blir på ett år. Och då är det bara "skrammel" som man inte saknar.
-Idag ska jag kosta på mig något riktigt gott till middag, tända ljus och trots att det "bara" är onsdag, ska jag ta ett glas vin till maten.
-I helgen, ska jag fixa till lite grejor så att jag/vi kan dra iväg till nått ställe och grilla korv.
Helt enkelt att göra saker lite annorlunda från igår. Vad har man att förlora?
Jag har läst någonstans att när man blir gammal, är det inte sakerna man gjorde som man ångrar, utan alla de saker som man INTE gjorde.
Det där "djupa vattnet" som så många verkar vara så rädda för, är inte alls så farligt som det kan te sig första gången man beger sig ut där. Jag vet!!! Och jag har blivit en liten jäkel på att simma.
Så, "grabbar och grejor"... GÖR NÅTT! Saker händer inte om man inte ser till att det händer.
Over and out/Mamselamsen, som ska ta en runda till Kalmar idag, för att fixa presenten till en snart "nybakad" jurist.... i högklackat och volangkjol.
Bara bestämma sig för att IDAG ska jag minsann göra saker lite annorlunda från igår.
-Idag ska jag ha högklackat, men tar med mina "plattloskor" för säkerhets skull.
-Idag ska jag ha kjol.
-Idag tar jag en annan väg till jobbet.... längre, om du går.
-Idag ska jag ta reda på om drömjobbet finns någon annanstans... kanske flytta.
-Idag ska jag snacka med okända människor... och säga nått snällt.
-Idag ska jag ta en promenad... f..n solen skiner ju och snön försvinner.
-Idag ska jag berätta för mina kära att jag älskar dem... kanske förföra maken/makan. :-)
-Idag ska jag kolla över min ekonomi... finns det en massa slarvposter som kan elimineras.
-Börja lägga alla pantpengar och mynt i en spargris som jag inte kan öppna själv. Om Ni bara visste hur mycket kosing det blir på ett år. Och då är det bara "skrammel" som man inte saknar.
-Idag ska jag kosta på mig något riktigt gott till middag, tända ljus och trots att det "bara" är onsdag, ska jag ta ett glas vin till maten.
-I helgen, ska jag fixa till lite grejor så att jag/vi kan dra iväg till nått ställe och grilla korv.
Helt enkelt att göra saker lite annorlunda från igår. Vad har man att förlora?
Jag har läst någonstans att när man blir gammal, är det inte sakerna man gjorde som man ångrar, utan alla de saker som man INTE gjorde.
Det där "djupa vattnet" som så många verkar vara så rädda för, är inte alls så farligt som det kan te sig första gången man beger sig ut där. Jag vet!!! Och jag har blivit en liten jäkel på att simma.
Så, "grabbar och grejor"... GÖR NÅTT! Saker händer inte om man inte ser till att det händer.
Over and out/Mamselamsen, som ska ta en runda till Kalmar idag, för att fixa presenten till en snart "nybakad" jurist.... i högklackat och volangkjol.
postad av Vi på Kantarellen klockan 9:51 fm
9 Kommentarer:
Jag har gått och dragits med en depression sedan jag fick missfall hösten 2001, bara en vecka efter 11 september faktiskt. Och först nu känner jag att jag börjar kunna leva igen. Livet har liksom ... blivit färgrikt igen och jag kan finna glädje i alla de där små sakerna som du nämner. Det känns skönt.
Kloka ord!
Och nu ska jag bekänna att jag som så många andra är fast här, himla rolig och upplyftande läsning! Och plötsligt igår fattade jag att du bor i Nybro och så fick jag för mig att jag skulle läsa din blogg från början (= jag skjuter upp tråkgrejer jag ska göra), men jag har bara kommit till juli -05 än. Där fick jag en oemotståndlig lust att skriva en kommetar, men jag gör det här istället: Alltså, att påstå att man (om man vägrar åka hiss) måste gå genom Kompaniet för att komma ner från Baronens tak var en bra förklaring till hur det kom sig att du bara råkade hamna på en bra rea... Men för läsare med lokalkännedom duger det inte. Har du aldrig observerat trappen bredvid hissen? Och försök inte med att det är bekvämare att använda Kompaniets rulltrappa, för den går bara uppåt.
Så, förklara det nu! :)
Jaaa, det var verkligen häliga tänkvärda ord som du bloggar om idag:)
Det var nu ett tag sedan jag var inne här hos dig..ja, faktiskt när vi var med i Amelia du och jag så det var hög tid!! *ler*
Ha en fin dag.
kram Laila
Du e så klok, har din tidigare visdom om prövningar i huvudet. Försöker leva efter den nu.
Du är inte på g till el stockholmo snart??
Kram R
Lena: Oj... jag har redan glömt vad jag skrev... men jag har efter att jag fastnade i hissen i höstas, börjat ta trapporna. ven gjort idag.
Och jag som hade tänkt ta bort det här inlägget... tyckte det var så himla moral-tjatigt. Men OK... det får stå kvar.
Egentligen är nog klokhet väldigt enkelt.
red: Om allt går som vi tänkt här, är jag nog i Stockholm någon gång i mitten av april. Måste ju passa på att hälsa på familjen innan vi börjar jobba åttio timmar i veckan igen. :-)
då håller jag tummarna för att vi hinner ses, om du har lust.
Hmm 80timmar i veckan ska du börja på mäklarbyrå ;-)
Kram
red: Eget.... då blir det ju så. :-)
Skicka en kommentar
<< Tillbaka