Här bokförs det järnet alltså!
Hela förmiddagen... debet och kredit... debet och kredit... precis tom i huvudet. Så nu tar jag minsann en självsvåldig paus!
Jag har funderat en del på varför jag tröttnade så på att blogga. Ja, förutom de sura mailen, var det jakten på fler läsare som knäckte det roliga i det hela. Jag kom ju på ett jättebra sätt att få fler läsare. Jag gick in på massor av välbesökta bloggar och skrev diverse kommentarer, i förhoppning att någon därifrån skulle komma till min blogg. Fattar Ni hur sjukt det är.
Igår kväll surfade jag runt på en massa massa bloggar och kom underfund med att det finns andra bloggare som håller på med exakt samma sak. Ständigt återkommande i kommentarer... med eller utan foto. Jag undrar hur kul dessa bloggare tycker att bloggandet EGENTLIGEN är?
Jag tröttnade i alla fall och läser nu bara ett fåtal... och ofta lämnar jag ingen kommentar alls. Puh... det är skönt att det bara är mina döttrar som läser här. :-)
Ännu mer puh.... snart lunch.... fyllda paprikor.... nån som är förvånad?
Over and out/Mamselamsen, med siffror i huvudet.... dock enbart från bokföringen
Jag har funderat en del på varför jag tröttnade så på att blogga. Ja, förutom de sura mailen, var det jakten på fler läsare som knäckte det roliga i det hela. Jag kom ju på ett jättebra sätt att få fler läsare. Jag gick in på massor av välbesökta bloggar och skrev diverse kommentarer, i förhoppning att någon därifrån skulle komma till min blogg. Fattar Ni hur sjukt det är.
Igår kväll surfade jag runt på en massa massa bloggar och kom underfund med att det finns andra bloggare som håller på med exakt samma sak. Ständigt återkommande i kommentarer... med eller utan foto. Jag undrar hur kul dessa bloggare tycker att bloggandet EGENTLIGEN är?
Jag tröttnade i alla fall och läser nu bara ett fåtal... och ofta lämnar jag ingen kommentar alls. Puh... det är skönt att det bara är mina döttrar som läser här. :-)
Ännu mer puh.... snart lunch.... fyllda paprikor.... nån som är förvånad?
Over and out/Mamselamsen, med siffror i huvudet.... dock enbart från bokföringen
postad av Vi på Kantarellen klockan 11:07 fm
20 Kommentarer:
Mmmm... fiskare finns det gott om. Men det är ännu tråkigare med såna som bara bloggar och inte kommenterar vare sig sina egna besökare eller hos andra.
Fast jag håller inte med helt - har man fastnat i bloggandet som hobby är det lite kul att hitta nya och kommentera - även utan baktanke. Visst kollar jag hos alla som skriver hos mig, men jag återkommer bara om det faller mig i smaken. Och tar för givet att andra gör så hos mig.
Tycker knappt att jag har tid att lasa o kommentera de bloggar/bloggare som jag gillar! Du mamse, vem ar det dar som har lagt in kommentar dar ovan, bloggspad eller vad var det for ett namn??
men är inte det här "social-kommenterandet" lite poängen, ungefär som ett gigantiskt fikasamtal så att säga? Att man hejar lite och slöpratar och det är ganska gemytligt? Eller vad är det för kommentarer du tänker på?
Jag babblar glatt vidare :-)
egentligen är nog bloggandet som ett mingelparty. du måste vara lite social för att ut något av det och avancera. se på ytligheter och de andra.
eftersom jag inte är bra på att vara social eller ens vet vad jag ska kommentera såvida det inte är självklart så kommenterar jag på samma 10 bloggar om och om igen...så det blir med som fikarummet på jobb än ett mingelparty där man knyter kontakter.
Hmmm, undrar om jag ska känna mig träffad...jag skriver ju en massa just nu....tyvärr kommenterar jag inte lika mkt.....blir mest hos mina favvisar, resten läser jag bara och surfar vidare.......
Men uppenbarligen har din strategi lyckats med tanke på hur länkad du är! :) Själv skriver jag en massa men läses bara av närmaste kretsen och knappt ens dem och får få kommentarer. Men jag kämpar vidare! Främst bloggar jag för att det är kul att skriva och tycka saker. Om någon läser och kommenterar blir jag jätteglad - om inte har jag ändå haft glädjen att få skriva.
Annars är kommenterandet en del av det roligaste med bloggande tycker jag! Jag kommenterar bloggar jag tycker om och när jag har något att säga.
/Mia
Hittar jag nån intressant blogg så kommenterar jag gärna och kommer tillbaka..Som med din ungefär.
Sen kan jag förstå att det blev FÖR mycket bloggande.
Först länkad hos L.Skugge (där jag hittade hit)och sen artikel i Amelia.
Jag menar..det är inte direkt några anonyma skutt-tidningar som din blogg har blivit omnämd i.
Vad tyckte du om guldväskan? Visst var den för hiskelig? Modellen alltså..inte att den var guldfärgad.
Tjing
En sak till som jag undrar lite över....alla vill ha så många besökare som möjligt....men är det lika viktigt med kommentarerna??? När jag skriver så gör jag det mest för de som jag vet läser dvs lämnar kommentarer (med andra ord vårat lilla gäng om man kan kalla det så) inte för de som susar in och ut utan att lämna mer spår än en siffra i statistiken.....
Ska jag var ärlig... ska jag nog göra om mitt skrivande ovan till singularis. Egentligen menar jag nog bara en blogg. Oavsett vilken blogg jag går in på (kända som okända) så har den personen varit där.
Och nej.. jag tänker inte berätta vem jag menar.
Känner bara igen mig själv, hur jag gjord.
Vet inte om jag vågar kommentera här nu då eftersom din blog är välbesökt. ;)
Känner igen det där, kom fram till det med. Att fulkommentera (som i att fulblogga). La av med det.
Nu kommenterar jag bara högst intressant. Som den här hehehe. ;)
Äh det är väl so med allt annat, att det viktigaste är att man gör det man känner för och tycker är kul.
Henrik: Du har gett mig två nya ord. Fulblogga och fulkommentera. *skrattar*
Tack!!!
Bokföring är för övrigt skit-tråkigt...
Vi gör snart årsavslut så nu är man en riktig pappersbyråkrat...Jag gör inget annat än att vända och stämpla papper...
(snart blir jag sjukskriven för konteringstämpelarm)
tjing
Jo en liten kommentar tycker jag man ska ta sig tid med... om man nu har läst igenom inlägget... Att jaga läsare är som vilket annat datorspel som helst, det är kul ett litet tag. Det roligaste är dock att skriva och veta att någon (gärna någon speciell ;) läser! Det behöver verkligen IntE vara en hel bunt!! Kvalitet är bättre än kvantitet (som vanligt). *kramis*
Inte alls.... jag skrev hur jag känd och gjorde... och som det känns att andra även gör.
Lite lite avundsjuk på dig som kan det där med bokföring, uäh. Tänk om den lilla delen av hjärnan fanns hos mig också?! ;)
Jag gillar att kommentera, det betyder "jag är här, jag har läst!" och är som ett litet kvitto på det. Jag vet ju att jag gärna tar emot kommentarer på det jag skriver, och då är det trevligt att se att åtminstone någon reagerar. Och eftersom jag lever efter den gyllene regeln så...!! ;D
Du blir inte av med mig! Jag kommer in och skriver både kloka och dumma saker som alla andra.
Oj, vilken reaktion! Men jag håller med de där som anser det vara ett "fikarum". När jag började blogga i somras kändes det som att vara på tjejfest dygnet runt nästan. Och alla nytillkomna var välkomna.
Säkert mycket av nybörjarlycka att kommentera och locka nya läsare- nu när verkligheten, jobb m.m. nafsar efter klockan hela tiden blir det inte så mycket för min del.
Jag tycker att det är TVÅ ansikten man ser överallt, men jag blir mest road, undrar lite hur de hinner vara överallt och skriva svar på nästan allt också! :)
Nu blir jag otroligt nyfiken! Och jag hatar att vara nyfiken. Måste ta ledigt imorgon och gå igenom hela bloggen, föra lite statistik och se vad jag kommer fram till. Tack för den! *s*
Holy shiiit! Men en sak är säker... jag slängde ut reven... och fick napp! *skrattar*
Klart att det är kul att kommentera och få kommentarer. Men jag gjorde det av fel anledning.
Skicka en kommentar
<< Tillbaka