Jag har fortfarande ingen lust att skriva om vad som händer här. Men jag lägger upp lite om vad min far har samlat ihop om Klimatförändringen.

Om du bryr dig det minsta, borde du läsa det här.... och inlägget nedanför. Ge det fem minuter. Detta är fakta som min far tagit fram om Klimatförändringen. Han blir 86 nästa gång.... det Ni!


Om klimatförändringen

När jag skriver [NE] här nedan betyder det Nationalensyklopedin.

1. Jorden är ett klot av smält berg kallat magma.
2. Magman omges av ett skal kallat jordskorpan.
3. Jordskorpan är ett tiotal mil tjock men anses ändå vara tunn i jämförelse med jorddiametern. Tjockleken på jordskorpan varierar mycket.
4. Jorden har två poler: Nordpolen och Sydpolen.
5. Runt polerna finns (tänkta) polcirklar.
6. Normalt är klimatet innanför en polcirkel arktiskt, d.v.s. Istid! Så är det vid sydpolen.
7. Klimatet är däremot onormalt innanför polcirkeln i norr.
8. Varje höst med början i september börjar i norr en ny istid genom att vattnet i Norra ishavet börjar stelna till is.
9. Isläget har sitt maximum i slutet av februari. Då är ishavet täckt av packis, som är ett par meter tjock vid Europa-Asien kusten och uppemot 6 – 8 meter tjock vid Kanadakusten och vid Grönlands nordsida.
10. I slutet av augusti månad är hälften av isen smält!
11. Var kommer den gigantiska mängd värmeenergi ifrån, som förmår smälta dessa ismassor?
12. Inte från Golfströmmen! Enligt [NE] är den en ”skiljemur” mellan Saragasso-havet och Nordatlanten. Ett par ”slängar” från denna ström tar sig dock upp längs Norges västkust och in i Barens hav, till Islands sydsida och till Grönlands sydspets. Men i övrigt har Golfströmmen inget eller endast marginellt att göra med issmältningen i Norra ishavet.
13. Mellan Tjuktjerhalvön och Alaska finns Berings sund. Sundet är åtta och en halv mil brett samt cirka 45 meter djupt.
14. Atlanten bildades genom att megakontinenten Pangea bröts itu i två kontinentdelar: Den Euro-Asiatiska och den Amerikanska. Den mittatlantiska sprickan är kvar och sträcker sig genom Island, vidare norrut genom Norra ishavet, Berings sund och vidare ut i Berings hav och Stilla havet. Detta gör geolo-giskt sett Berings sund till en mycket svag punkt på jordklotet.
15. Genom Berings sund strömmar, enligt [NE], från Stilla havet in i Norra ishavet 1 500 000 kubikmeter vatten per sekund!
16. Vattnet i Norra ishavet har normalt en salthalt om cirka 3,3 procent.
17. Is kan innehålla max. 1,2 procent salt.
18. När alltså vattnet fryser ”svettar” isen ut överskottet salt, som avsevärt ökar salthalten i underliggande vatten.
19. Detta vatten ökar i densitet och sjunker mot ishavsbotten, vilken är som en skål. Det ”tunga vattnet” rinner endast långsamt därifrån ned i atlantdjupen.
20. På grund av ishavets bottenvattnets höga densitet är vattennivån i Norra ishavet en halv meter lägre än den i Berings hav. Allt detta enligt [NE].
21. Jag vågar därför påstå, att Berings sund är ett åtta och en halv mil brett och 45 meter djupt vattenfall med en fallhöjd på en halv meter.
22. Trots den enorma inströmningen av vatten från Berings hav till Norra ishavet påverkas inte klimatet vintertid där, beroende på att norra delen av Berings hav då är istäckt. Under ett istäcke kan vattentemperaturen inte överskrida fyra grader, därför att vatten då har sin högsta densitet.
23. Det inströmmande vattnet har alltså vintertid samma temperatur som det i Norra ishavet. Men hur är det då under sommaren?
24. Sextionde breddgraden går genom norra delen av Berings hav. Den passerar också strax norr om Stockholm.
25. Vintertid är norra delen av Östersjön samt Bottenhavet och Bottenviken till stor del täckta av is, men på sommaren går det att bada i ”Pite havsbad”. Då bör temperaturen vara över 20 grader.
26. Likartade temperaturförhållanden bör det vara i Berings hav.
27. Men låt mig inte taga till i överkant. Låt säga att medeltemperaturen på det från Stilla havet till Norra ishavet strömmande vattnet är femton grader högre än det vid iskanten i Norra ishavet.
28. Om så är, överför detta vatten värmeenergi om 100 TWh/h (= terrawatt-timmar per timme) eller omräknat 100 000 GWh/h (= gigawatt-timmar per timme).
29. Som jämförelse kan nämnas att Sveriges energiförbrukning är omkring 100 TWh/år eller 12 GWh/h.
30. Räknar man om 100 TWh/h till TWh per sommar-halvår rör det sig om 500 000 TWh. Det är gigantiskt mycket. Inte att undra på, att stora delar av isen i Norra ishavet smälter.
31. Runt sydpolen är det kontinuerlig istid. Understa delen av istäcket är hundratusentals år gammal.
32. Runt nordpolen är det bara istid ibland. Under den sista år-miljonen räknar man med att det förekommit sex istider.
33. Varje år med början i september startas ”embryot” till en ny istid. Det har sitt maximum i slutet av februari. I slutet på augusti månad är hälften av isen borta.
34. Det behövs faktiskt bara en liten jordbävning, sådan att den täpper till Berings sund, för att en ny istid skall drabba oss!
35. Jag vågar påstå att det är bottendjupet i Berings sund som reglerar klimatet på norra halvklotet.
35. Den smälta magman i jordens inre är en visserligen trögflytande men dock en vätska. Den styrs av de fysikaliska lagar som gäller för instängda vätskor. En av dessa lagar är, att ändras trycket i en punkt av vätskan fördelas tryckändringen likformigt i hela vätskan.
36. Jordskorpan utövar tryck på den innestängda magman. Denna i sin tur utövar normalt ett lika stort mottryck mot jordskorpan. Blir mottrycket för stort utlöses en vertikal jordbävning. En kraftig sådan ägde rum i Indiska oceanen Annandag jul 2004. Därvid sjönk trycket på den innestängda magman och därigenom även under Berings sund.
37. Det skulle inte förvåna mig, om det blivit en ökning av bottendjupet i detta sund så att inströmningen av tempererat vatten från Stilla havet till Norra ishavet har ökat. Detta har i sin tur haft till följd, att isen i Norra ishavet sommartid smält undan mer än tidigare.
38. Och så har vi det där med växthuseffekten!
39. I [NE] läser jag: ”- - temperaturen vid havsytan är drygt trettiograder högre än den skulle ha varit om atmosfären saknat växthuseffekt.”
40. Vidare läser jag när det handlar om atmosfären, att för torr luft gäller: ”Huvudkomponenterna kväve, syre och argon utgör sammanlagt 99,9 %. Därutöver finns en lång rad andra gaser i små mängder. Mängden koldioxid bestäms av en nära jämvikt med den koldioxid som är löst i havet.”
41. Återstår alltså för övriga gaser 0,1%. För koldioxidens del rör det sig om mellan 0,028 och 0,036 procent. (Det brukar uttryckas i milliondelar, för då ser det mycket större och farligare ut.) Trots att vi under de närmast gångna 200 åren vräkt ut kopiösa mängder koldioxid, har inte mängden av gasen i luften ökat med mer än max. 0,009 %.
42. I morgonekot i radion för några veckor sedan diskuterades den senaste tidens klimatförändring. En klimatolog satt med, men han fick inte en syl i vädret för allt ”gröntöntigt” koldioxid-snack. Till slut blev han dock tillfrågad om, vad han ansåg om saken. Han svarade då, att det hela bara är en teori. Han antydde att det enbart ”rör sig om en bluff”! Sedan var sändningstiden slut. Det var då jag verkligen började tänka efter!
43. Av det ovan skrivna drar jag slutsatsen, att, hur vi än vräker ut mängder av koldioxid, är det ändå mängden koldioxid i haven, som bestämmer halten av gasen i luften.
44. Havens gröna och de blågröna algerna tar i sin fotosyntes hand om och binder koldioxiden. Effekten av dessa alger är mångdubbelt större än vad allt grönt på landbacken kan prestera.
45. Under mitten av 1880-talet emigrerade många svenskar till landet i väster på grund av mångårig missväxt och svält. Temperaturen var hög och regn uteblev. Åren innan hade det varit åt andra hållet: kallt och eländigt.
46. Övergången tycks ha skett 1883 då vi fick en vertikal jordbävning som var så pass, att ögruppen Krakatoa strax utanför Java flög i luften och 36 000 människor strök med.
47. Åren 1928 – 30 var det väldigt kallt med mycket snö. Därefter blev det en omläggning av klimatet. Var det möjligen någon vertikal jordbävning i Stilla havet vid det tillfället?
48. Vargavinter var det också åren 1940 till 1945. Avslutades också den perioden med en vertikal jordbävning?


49. Och så till sist: Är det riktigt, det som jag har hört, att meteorologer inte har något annat än luft i skallen?




Mitt egna tillägg.
Att vi har ett rörigt väderförhållande, med stormar och liknande, har att göra med vilken vinkling jordaxeln har. Just nu är vi på väg ut mot max och det är sedan länge känt att vädret och årstiderna då blir "rörigt" och "översvallande". Lutningen brukar variera mellan 22-24,5 grader. Just nu är den 23,5 ... vilket gör att årstider och väder varierar ganska mycket.