OS över.

Det har varit jättekul, men det är också skönt att det är slut.

Jag har tittat på avslutningscermonin och jag tyckte den tog sig mot slutet. Höjdpunkten var i alla fall barnkören som sjöng "Fångarnas kör". Ohh... jag fick kalla kårar och en nostalgitripp av Guds nåde. Jag tror jag var 7-8 år gammal när jag hörde den för första gången. Min far spelade den på grammofon i skolsalen i Vallby skola de kvällar han var bibliotekarie i det pyttelilla biblioteket ute på landet. Det var alltså tidigt sextiotal när jag fick min introduktion till operans värld.

Nästa starka minne kom efter några år, när min far berättade och förklarade "Madame Butterfly" för mig. När de dan efter sände den på TV, satt jag på golvet mitt famför TV:n och grät. Det var ju så förfärligt sorgligt på slutet, när hon begick harakiri efter att ha blivit sviken.

Så kom inte och säg att opera inte är något för barn.

Det har hänt att min far och jag... jag tror syrran var med också, har suttit och analyserat "Nattens drottning" och jämfört olika sångerskor om och om igen. Hon som blev "vinnare" hette Kristina.. nånting.

Hoppsan, så fort det gick att gå från OS till "Nattens drottning".

Over and out/Mamselamsen, som fortfarande sjunger