Nu är jag en sån där "amatör-tyckare" igen.
Jag är "svingammal"... har uppfostrat barn... kommer från en total lärarsläkt... och vi är alla fullständigt eniga.
Det ska vara betyg!
Många säger att det ska räcka med utvecklingssamtal. Men hur många är vi inte som har suttit på dessa samtal, framför en väldigt trött lärare, och ofta bara fått en massa "jamserier" kastade i ansiktet. Tack o lov, var jag en väldigt engagerad förälder... på gränsen till manisk... men hade jag inte varit det, hade jag förmodligen inte sett att en av döttrarna inte kunde läsa ordentligt förrän i trean... den andra hade det väldigt knepigt med matten.
På alla dessa "möten" med lärararna... varav en del lärare var väldigt konflikträdda... blev det mest bara en massa "jams" om hur trevliga och sociala tjejerna var. När det dök upp problemen, vilket det gjorde, var det ingen som tog tag i det... skolan helt enkelt blundade. Och jag fick inget veta förrän ungarna berättade det själva... men då jäklar fällde tigrinnan Mamselamsen ut klorna och gick till attack på en väldigt handlingsförlamad skolledning.
Jag har alltid undrat varför hela systemet under de sista 35 åren ska utgå från de svagaste. Allt måste vara tillrättalagt så att de inte ska känna sig utanför. Se bl.a. på den veritabla katastrofen på 70-talet, när matten skulle bestå av mängdlära. Vad lärde ungarna sig då? Nada!
Jag anser att vi ska uppmuntra alla barn och ungdomar... de svaga likaså de som har det väldigt lätt för sig. Och det mest uttalade sättet att få reda på vilka de är, är genom skriftliga betyg... som bl.a. ska utgå från nationella prov.
Sen bör alla dessa forskare som uttalar sig om att det inte finns tillräcklig forskning, kanske titta på utvecklingen de sista femtio åren, samt lyssna på vad elever och föräldrar vill. Som det är idag, har jag förstått att kunskaperna bland Sveriges elever och studenter sjunker för varje år som går.... i förhållande till omvärlden.
Genom alla artiklar och TV-program jag sett, vill i princip alla föräldrar och barn ha betyg!
Vad är problemet? Vi lever ju i en demokrati... eller?
Over and out/Mamselamsen, en politisk vilde
UPPDATERAD!
Det sägs att det ska vara bättre med olika sorters omdömen så att inte fokuseringen blir på betyget. Vad är skillnaden? Subjektivt skivna och ibland otydliga och flummiga omdömen eller en bokstavskombination eller siffra. Jag anser att det sistnämda aldrig kan missförstås.
Men så är jag förståss en sån där "hemsk" människa som är övertygad om att barn och ungdomar inte behöver behandlas som skört glas. Detta grundar jag på lååång egen erfarenhet och inte på en massa vetenskapliga teorier.
postad av Vi på Kantarellen klockan 10:16 fm
25 Kommentarer:
Jan Björklund är partiledare för Folkpartiet och inte moderat. Du har fel i allt annat också, men det orkar jag inte skriva om nu.
Jag har inget speciellt att tillägga mer än att jag håller med till 100%.
Att få sina första betyg i 8 klass
är lite i det senaste laget!
Dessutom kan man som förälder inte lita på vad som framkommer på utvecklingssamtalen. Det kan låta väldigt bra för att sen se helt annorlunda ut när väl betygen kommer! Varför är inte alla lärarna med på utveckl.samtalen?
Man får prata med huvudl. som inte riktigt vet...läser lappar som de andra lärarna skrivit som hon el. han knappt kan läsa!!!
Betyg ska börja senast i trean tycker jag, barnen tycker oftast det är kul att ha något att sträva efter och som förälder har man bättre koll på det viset.
Anders: Ja, vad gäller partitillhörigheten var jag lite för snabb. Men jag är gruvligt nyfiken på att få veta varför jag har fel och du har rätt.
Och så alla vi andra: Vi som "inte VET något"... vi tycker att det ska vara betyg.
Där ser man så olika det kan vara
betyg är det som gäller för de som villa komma upp sig i livet. livet är inte fritt från betyg - som vuxen är det alltid omdömen och komeptens som är avgörande.
att säga att man inte ska ha betyg är bara den akademiska vänstern som visar sitt förkat för arbetarklassens barn som vill komma upp sig - som jan björklund.
men i sverige är det fult med klassresor, och "alla är lika bra".
de välutbildade familjerna klarar sig ändå, då de har en kultur av att studera, då kunskap är den makt medelklassen besitter.
låt de som inte vill plugga böcker gå en yrkesutbildning och låt de andra få ett objektivt kvitto på att deras hårda ansträngningar verkligen är värda allt slit!
ge dem betyg!
anonym: Jag hller med dig till punkt och pricka..
MEN!
Jag anser att det ska vara betyg redan i mellanstadiet och då är det lite tidigt att lära sig något annat än de grundläggande grejorna: läsa, skriva och räkna... och så lite annat grundläggande. Men på högstadiet ska man kunna dela upp sig i teoretiska och praktiska linjer. Alla är inte teoretiker... tack o lov.
Så Nä... att lindas in i bomull hela uppväxtperioden är inte bra. Livets hårda verklighet, efter utbildningen, kommer liksom som en chock då.
Och som du säger... det kan även uppfattas som att klassresor görs svårare. Att jag inte tänkt på det.
Instämmer till 100%
Du måste tillhöra en av de få människor som tycker att du fått rättvisa betyg. Jag har tvinbgats sätta betyg under ett antal år av min lärarbana och kan bara konstatera att det går inte att få full rättvisa i något betygsystem.
Ta ämnet bild som ett exempel. Vi var några på vår skola som jämförde våra bedömningar av elevernas arbeten och jag kan säga att det var stor spridning på betygen. Det var då den femgradiga skalan som gällde.
Jag ser idag hur eleverna på ett helt annat sätt lär sig att arbeta tillsammans i arbetslag, något som ofta efterfrågas när en arbetsgivare söker personal. tidigare "förlorade" man på detta sammanarbete. Det gällde ju att vara "bäst" ofta på kunskapsprov som bara testade ytlig kunskap där eleverna vara sig behövde dra dra egna slusatser av sina inhämtade kunskaper, jämföra, ta ställning eller argumentera för sitt ställningstagande.
Kan du tala om för mig hur du definierar ordet "kunskap"?
Det finns enligt mig en massa olika sorters kunskaper....det är väl en sju-åtta stycken om jag inte missminner mig. Frågan är om skolan i alla väder kan/ska förmedla dem alla.
Det om att elever ska kunna dra slutsatser och liknande. Det kommer med tiden om de grundläggande kunskaperna sitter i förlängda märgen. Och får man inte svart på vitt om det... tja, då kan det gå lite hur det vill.
Och vad gäller ämnet bild, anser jag, att det liksom gymnastik/idrott ska vara betygslöst.
Ja, jag anser att jag alltid fått rättvisa betyg... även om en del av dem inte alltid var så himla roliga... men å andra sidan lade jag då in ett extra kol på dem.
Dock i det nya förslaget, sägs det att betyg ska kunna överklagas om man anser att de är orättvisa.
/Mamselamsen som inte orkar logga om
”Genom alla artiklar och TV-program jag sett, vill i princip alla föräldrar och barn ha betyg! Vad är problemet? Vi lever ju i en demokrati... eller?”
Vi lever i en representativ demokrati där de folkvalda politikerna ska beakta vad folket vill. Det betyder inte att de alltid följer majoriteten i alla beslut, vi litar snarare på att de ska fatta kloka beslut, vilka ofta brukar vara grundade i just forskning. Som en parantes kan nämnas att skolan fö. är en institution som närmast saknar praktisk anknytning till forskning, många lärare undervisar istället efter eget tycke och vilja. Ett exempel: de 20 senaste årens läs- och skrivforskning har visat att det är lättare att lära sig läsa än att skriva, och att man lär sig skriva snyggare (med penna) och bättre om man undviker den traditionella läs- och skrivinlärningen (med penna och papper) och istället använder datorer under de 2 första åren i skolan. Varför skriker inte föräldrar om detta?
Vidare. Att i princip alla barn vill ha betyg tror jag absolut inte på. Betyg är dessutom helt värdelösa när det kommer till att visa just vad de ska visa: kunskap. Men eftersom vi måste ha något sätt att visa vad eleverna kan, så måste de existera, personligen anser jag att en utveckling av IUP:s bättre skulle kunna visa vilka kunskaper eleverna har och inte.
” Jag har alltid undrat varför hela systemet under de sista 35 åren ska utgå från de svagaste.”
Det beror gissningsvis på att högerflanken under 90-talet införde uppnåendemål, samtidigt som man tog bort resurser från skolan (vilket man fortfarande gör). Numera måste alla elever nå vissa mål i alla ämnen innan de har gått ut ett visst stadie. Detta gör att lärare måste se till att alla klarar dessa mål. Om man då undervisar själv i en klass med 28 elever, där 2 har läs- och skrivsvårigheter, 1 har dyskalkyli, 1 har ADHD/DAMP/Aspbergs och 3 behöver extra stöd i svenska pga. att de just flyttat till Sverige, och några är lågpresterande och inte särskilt intresserad av skolan (detta är inte ett särskilt ovanligt klassrum) så är det mer än förståeligt att läraren måste fokusera på att få alla att nå en viss kunskapsnivå. Vad som behövs för att komma till bukt med problemet är således mer resurser: max 20 elever/klass, elever med behöv ska få stöd i god tid, en utredning (av dyslexi, dyskalkyli, DAMP, osv) ska inte ta längre tid än den behöver, osv. osv. Att skolan, som du säger, utgår från de svagaste eleverna är alltså en konsekvens av den målstyrda skolan, och detta kommer gissningsvis att bli än värre om man inför betyg eftersom mer press redan sätts på en pressad lärare, alternativt blir det bara lättare att få ett visst betyg än tidigare (dessa tendenser finns redan och har funnits i ett par år).
Avslutningsvis: att du grundar dina omdömen på ”lååång erfarenhet” är dessutom helt oväsentligt: du tror inte att en hop pedagogiska forskare har ”lååång erfarenhet” av att uppfostra barn (både egna och andras)? De drar dessutom inte slutsatser utifrån anekdotisk evidence.
Anonym:
” att säga att man inte ska ha betyg är bara den akademiska vänstern som visar sitt förkat för arbetarklassens barn som vill komma upp sig […]men i sverige är det fult med klassresor”
Så världens samlade betygsforskare är vänsterpartister som inte vill att folk ska ha det bra. Härliga konspirationstankar du.
anonym: Då är det alltså inte betygens vara eller inte vara du skriver om... utan vilka resurser skolan har resp. inte har. Och det har jag inte med ett ord skrivit om i mitt inlägg.
Men vad det gäller den biten har jag massor med åsikter, men det var ju inte det mitt inlägg handlade om. Dock dyker det säkert upp en dag, när jag känner för det.
/Mamselamsen som fortfarande inte orkar logga in på rätt mail
Puh! Måste andas!
/T ss
Ingen lär sej mer för att de fått betyg tidigt. Men det är viktigt att varat tydlig med vad eleven kan och vad som ska göras där det är svårt.
Sen var det faktiskt Socialdemokraterna som införde nya LpO94 och uppnående mål.
Lotta: Nä, de lär sig inte mer, men det är en rak information i hur barnet/ungdomen ligger till i olika ämnen.
Hur ungarna sen ska lära sig mer, är också en annan diskussion och där har jag också en massa åsikter... som jag tar en annan gång.
så bra att detta viktiga ämne debatteras och diskuteras.
Intressant att efttersom du i ditt inlägg räknar upp en lång lista som identifierar vilka problem och kunskapsbrister som finns i svensk skola, inte föreslår att det är bättre att åtgärda de av dig identifierade problemen. Utan att du ser betyg som en lösning på dessa problem. Några exempel hämtade från ditt inlägg:
1. Du skriver "Men hur många är vi inte som har suttit på dessa samtal, framför en väldigt trött lärare, och ofta bara fått en massa "jamserier" kastade i ansiktet." -Varför inte då istället utbilda dessa lärare i hur de kan konkretisera vad de menar? Kommunikation helt enkelt.
2. Du skriver "del lärare var väldigt konflikträdda". -Varför istället inte utbilda lärarna i hur de kan hantera konfliktsituationer?
3. Du skriver "När det dök upp problemen, vilket det gjorde, var det ingen som tog tag i det". -Varför istället då inte utbilda dessa lärare i hur man tar tag i problem?
4. Du skriver "en väldigt handlingsförlamad skolledning". -Varför inte utbilda skolledningen i handlingskraft?
5. Du skriver "mest uttalade sättet att få reda på vilka de är" -Sedan när blev betyg något som man är? Varför istället inte utbilda lärarna i hur de kan hjälpa eleverna att förstå vilka de verkligen är?
6. Du skriver "att kunskaperna bland Sveriges elever och studenter sjunker för varje år som går.... i förhållande till omvärlden." -Detta är faktiskt inte sant! I en del ämnen är kunskaperna lägre hos dagens ungdomar än vad de brukade vara. Jämfört med ovärlden är svenska ungdomar överlägset bäst på att samarbeta och i engelska som andra språk.
7. Du skriver "i princip alla föräldrar och barn ha betyg!"-tror du att det möjligtvis kan bero på att det inte finns några konkret presenterade förslag som är enkla att begripa för icke utbildade pedagoger?? När (inom kort) ett tydligt alternativ till betyg som motivationsfaktor kommer att presenteras, så kommer valet att bli enklare. Idag refererar de flesta till att det var bättre förr när det fanns betyg. men tro inte att det är en lösning som är så enkel på dagens problem. Dagens problem är inte av samma karaktär som förr.
Helt apropå - kolla gärna http://larstilar.cfl.se/
/T ss
”Då är det alltså inte betygens vara eller inte vara du skriver om... utan vilka resurser skolan har resp. inte har. Och det har jag inte med ett ord skrivit om i mitt inlägg.”
Ehm. Jag nämner resurser som en förklaring till din fundering om ”varför hela systemet under de sista 35 åren ska utgå från de svagaste”, vilket tydligt framgår. Stycket ovan det handlar om betygets vara och icke vara, med inriktning mot varför vi bör lyssna på forskning istället för massa anekdotisk evidence. Men för att tydliggöra min åsikt, låt oss då bena upp dina huvudargument:
.
1) Dina släktingar som är lärare, och du, anser att det ska finnas betyg.
Jag är själv lärare på en friskola. Och jag har arbetat på totalt 3 skolor. De av mina kollegor (nuvarande eller före detta) som anser att betyg är en väldigt bra idé är få. Ingen av dem anser att betyg i dess nuvarande form är bra på något sätt eftersom det inte säger något om vad eleverna kan eller inte. De flesta är dock eniga om att betyg för yngre elever kan vara direkt skadligt, och då särskilt för pojkar eftersom de generellt inte har samma skolmognad som flickor. Risken är därför att man stämplar en elev som dålig bara för att denne eg. inte är mogen att gå i skolan, om 4-5 år kanske denne dock är den med mest kunskaper, förutsatt att denne inte blir stämplad som just dålig.
2) Man får inte veta hur barnen ligger till under utvecklingssamtal
Ingen forskare (mig veterligen) som föreslår att vi inte ska ha betyg i åk. 1-6 menar att utvecklingssamtalen ska vara som de är nu. Och med IUP:s intågande blir det dessutom smått omöjligt att inte veta vad ens barn kan och inte kan eftersom man grundligt måste behandla en IUP under utvecklingssamtalet.
3) Vi ska uppmuntra alla barn, och det mest uttalade (?) sättet att få reda på vilka som har lätt/svårt för sig är genom skriftliga betyg.
Se 1. Sen är inte betyg någon magisk markör, vilket vissa verkar tro, där läraren snabbt får klart för sig att en elev har svårigheter. Betyget sätts givetvis utifrån vad läraren vet om elevens kunskaper, vilka framgår i en IUP: en IUP indikerar bättre vad en elev kan och inte kan och vad denne har presterat under året.
3) Om vi tittar på de senaste 50 årens utveckling så har skolan blivit sämre, kunskaperna sjunker i förhållande till omvärlden.
Nej, kunskaperna har blivit bättre och, det här är viktigt, de har förändrats. Man har tydligt visat att dagens elever överlag är helvetes mycket bättre på svenska, matte och engelska än vad elever var för 50 år sedan. Att andra länder nu har kommit ikapp och gått om beror dels på minskade resurser, och dels för att andra länders skola har utvecklats och blivit bättre i förhållande till den svenska, och dels att den svenska skolan har fokuserat på att utveckla andra kvalitéer än bara engelska, svenska och matte. Vi är t.ex. världsledande när det kommer till att samarbete och engelska som andra språk, något som man ofta glömmer i dessa sammanhang. Och det beror just på att man har valt att satsa mycket på detta. Nu när man åter fokuserar på bl.a. svenska och matematik kan jag ge mig den på att vi snart kommer att vara bland de bästa på det också.
4) I artiklar och TV-progam framgår det att man vill ha betyg.
Vilka artiklar och TV-program och vem pratar man med? Jag tycker det egentligen ganska konstigt att diskutera vad medierna producerar eftersom de oftast har en ideologisk agenda. I princip alla artiklar jag har läst från professorer och docenter säger dock att betyg egentligen är väldigt dåliga på att visa vilka kunskaper eleverna har. Och om betyg inte visar vilka kunskaper eleverna har så finns det väldigt få fördelar kvar med dem, och då kan nackdelarna överväga. Därmed måste vi försöka komma ifrån gårdagens betygssystem och komma på något som bättre visar vad eleverna kan och inte kan. Eller varför tycker du att man ska ha ett sorteringssystem, som avgör barnens framtid, som inte egentligen baseras på barnens kunskap i ämnet, utan något annat?
5) Lyssna på föräldrar och elever.
Visst, elever och föräldrar ska ha en betydande roll i skolan. Det betyder dock inte att de allena ska bestämma över lektionernas innehåll, dels eftersom de faktiskt inte alltid vet bäst om hur barn lär sig, och det betyder inte heller att de ska ha ”final say” om betygsfrågan, eftersom de uppenbarligen inte alltid vet vad den innebär. Om föräldrar och elever ska få vara med och påverka allt innehåll i skolan blir den ännu trögare och segare än vad den är idag.
Om betyg kontra skriftliga omdömen:
Poängen med skriftliga omdömen är inte att dra fokus från betygen på det sätt som du påstår. Jag tror att du syftar på de omdömen som ges i en IUP, och skillnaden är enorm. De skriftliga omdömena är betydligt mer detaljerade, man kan t.ex. kommentera varje mål i t.ex. svenska och därför se vad en elev har för kunskaper i ämnet. Och är det inte vad eleverna kan och inte kan som vi vill veta, snarare än något annat som trycks med ett IG, G, VG eller MVG? Och även om dessa inte kan missförstås så kan deras innebörd och innehåll vantolkas eftersom alla lärare inte ger samma betyg för samma prestation, så även om du som förälder ser att ditt barn kanske bara har ett G, så skulle det i en annan skola ha kunnat få ett VG med samma prestation. Och här kommer vi till själva poängen: vill ha ett framtidsavgörande sorteringssystem där vi någorlunda ser vad våra barn/elever kan, eller vill vi ha ett framtidsavgörande sorteringssystem som eg. inte grundar sig på vad eleverna kan?
Lotta: Det var moderaterna, närmare bestämt Beatrice Ask, som lade fram Lpo 94 den 1 juli 1994.
Kurs i LOGIK 101 [IQ100+]
1. FINLAND HAR EN AV VÄRLDENS BÄSTA SKOLA OCH UTKLASSAR ANDRA LÄNDER MED FANTASTISKA STUDIERESULTAT. En lång rad internationella undersökningar visar att Finland är ledande i världen.
2. FINLÄNSKA SKOLBARN HAR BETYG REDAN FRÅN FÖRSTA SKOLÅRET, FRÅN ÅK 1 !! Detta är en själklarhet i Finland.
3. FINLÄNSKA BARN ÄR INGA NERVVRAK OCH MÅR INTE SÄMRE ÄN SVENSKA SKOLBARN. Faktum är att den psykiska ohälsan bland barn är något större i Sverige.
Det krävs ett ideologiskt ointresse och en cynisk inställning till livet, för att utan att blunda acceptera betyg, trots att man vet att de inte har något med kunskap att göra.
Finland bäst i världen??? Kan någon ange specifikt en enda internationell jämförelse som bevisar det? Bäst på vad? Hur bra är de exempelvis på att samarbeta? Hur betydelsefullt är samarbete i dagens arbetsliv? Är det bättre att kunna en massa fakta eller vara duktig att prestera på ett prov, kunskaper som förändras och de flesta de facto glömmer bort? Vilken kunskap är det vi vill att våra ungdommar ska få möjlighet att utveckla?? Det intressant är att när svenska skolor som har hört ryktet att finslands skolor ska vara så bra, företar sig en studieresa till Finland. Vad är det de då möter rent konkret? Jo, att finländska pedagoger är innerligt trötta på det finländska systemet och de svenska pedagogerna flyr så fort de kan! Vid närmare granskning är det nog ingen som vill ha den finländska strategin i Sverige.
@mamselamsen: forskaren formulerar på ett bra sätt varför du har fel. Liksom de forskare som uttalar sig i den Aftonbladetartikel du länkar till.
OK... alla Ni som VET!
Berätta EXAKT för mig hur man ska få till ett fungerande, objektivt och lättförståligt system i bedömning av uppnådda mål i de olika ämnen som finns i skolan.
Vad jag förstår, är det inte betygens vara eller inte vara, utan förändring av HELA utbildningssystemet Ni är ute efter.
Överbevisa mig och jag är inte sen att börja omvärdera mina åsikter.
Mamselamsen, som fortfarande inte ids logga in på rätt mail.
Anonym 11:08 PM: Skulle det där vara ett svar på det jag skriver? I så fall: Är du så naiv att du verkligen tror att finlands goda resultat i vissa ämnen primärt beror på att de har betyg? Då struntar du i hundratals (om inte tusentals) andra faktorer som också spelar in, och det är varken logiskt eller särskilt smart. Och tror du verkligen att betyg är avgörande för hur barn mår psykiskt?
Mamselamsen: Det är väl ingen som har försökt ge sken av att de vet exakt hur ett fungerande, objektivt och lättförståeligt system i bedömning ska se ut, eftersom det faller på sin egen rimlighet; alla bedömningar innehåller t.ex. någon grad/form av subjektivt tyckande. Vad åtminstone jag har försökt göra är snarare att förklara varför betyg inte talar om vilken kunskap man har och att de därmed inte fyller sitt syfte. Poängen är alltså att man måste arbeta fram något som bättre visar vilka kunskaper en elev har skaffat sig.
Nu hade jag tänkt att skriva en lång kommentar om vad jag anser att skolans funktion är och ska vara. Men det är lite sent... jag tar det imorgon.
Skicka en kommentar
<< Tillbaka