Jag skrev för några dagar sedan om organtransplantationer.
Och att jag för längesedan har satt upp mig på "organregistret". Jag hittade en intressant artikel i Östran om detta. Som vanligt går det inte att länka till den tidningen... fan! Men jag kopierar in hela artikeln istället. Så orkar Ni läsa, är det bra.
Organ från avliden kvinna räddade sju människors liv
- Min fru dog, men hon räddade samtidigt livet på sju andra som fick hennes organ. Organen från avlidna kan verkligen komma till nytta. Det har anhöriga till en avliden kvinna i länet kunnat konstatera.
Uppenbarligen var inte statistiken för länets donationer under år 2006 helt tillförlitlig. Då framkom att ingen skulle ha donerat sina organ från länet. Det var alltså fel.
Maken till en avliden kvinna från länet berättar att hon donerade sina organ i samband med att hon avled i slutet av förra året på Universitetssjukhuset i Linköping.
- Det kändes också skönt för mig att hon gjort valet själv. Jag slapp att ta ställning i en svår situation. Både hon och jag hade gjort vårt val när vi fyllde i blanketterna om organdonation redan i mitten på 1990-talet.
Ingen räddning
Maken berättar att frun, som blev 49 år, drabbades av en hjärnblödning under ett besök på länssjukhuset i Kalmar hos en anhörig.
- Hon var annars helt frisk tidigare.
Hjärnblödningen var så kraftig att ingen räddning fanns, trots att hon befann sig på länssjukhuset och att försök gjordes att operera henne i Linköping under sju timmar.
- Sedan konstaterade de att hon var bortom räddning och hjärndöd. Därför var också hennes organ i bästa skick.
Maken tycker i efterhand att det var skönt att slippa ställas inför ett beslut själv och var tacksam för att de båda fyllde i blanketterna tiotalet år tidigare.
- Det är jag tacksam för.
- Det kom sedan ett gäng kirurger från Sahlgrenska för att ta hand om hennes organ.
De anhöriga till henne fick också i efterhand ett brev där det framgår vilken användning andra fick av hennes organ för ett bättre liv.
Hela Norden
Av brevet från Sahlgrenska Universitetssjukhus framgår att kvinnans hjärta transplanterades till en 35-årig kvinna i Oslo.
- Kvinnan mår nu mycket väl, framgår det av brevet. Lungorna transplanterades till en 19-årig man.
- Operationen gick bra, heter det i brevet som skickades tre veckor efter kvinnans bortgång.
Levern skickades till Köpenhamn. Den transplanterades till en 50-årig man som redan dagen efter operationen kunde lämna intensivvårdsavdelningen välmående.
Ena njuren transplanterades till en 24-årig man.
- Transplantationen gick väl och han fick lämna sjukhuset en vecka efter operationen.
- Den andra njuren gick till en 30-årig kvinna. Hon mår bra idag. Diabetiker Pancreas, eller bukspottskörteln, togs om hand för att transplanteras till någon diabetiker. Även de insulinproducerande ö-cellerna skulle utvinnas.
- Hennes död var fruktansvärd för mig. Men den känns inte helt meningslös med det här resultatet, menar maken.
- Så känns det för mig nu. Det är tungt, men jag börjar hämta mig. Det är alltid svårt när någon nära rycks bort, säger maken.
Han berättar att prästen tog upp organdonationen i samband med begravningen. - Jag tror det ledde till tröst för flera som var med att hennes bortgång kunde rädda sju andra människor.
- Så bidraget från vårt län var inte heller så dåligt som det verkade under förra året.
Organ från avliden kvinna räddade sju människors liv
- Min fru dog, men hon räddade samtidigt livet på sju andra som fick hennes organ. Organen från avlidna kan verkligen komma till nytta. Det har anhöriga till en avliden kvinna i länet kunnat konstatera.
Uppenbarligen var inte statistiken för länets donationer under år 2006 helt tillförlitlig. Då framkom att ingen skulle ha donerat sina organ från länet. Det var alltså fel.
Maken till en avliden kvinna från länet berättar att hon donerade sina organ i samband med att hon avled i slutet av förra året på Universitetssjukhuset i Linköping.
- Det kändes också skönt för mig att hon gjort valet själv. Jag slapp att ta ställning i en svår situation. Både hon och jag hade gjort vårt val när vi fyllde i blanketterna om organdonation redan i mitten på 1990-talet.
Ingen räddning
Maken berättar att frun, som blev 49 år, drabbades av en hjärnblödning under ett besök på länssjukhuset i Kalmar hos en anhörig.
- Hon var annars helt frisk tidigare.
Hjärnblödningen var så kraftig att ingen räddning fanns, trots att hon befann sig på länssjukhuset och att försök gjordes att operera henne i Linköping under sju timmar.
- Sedan konstaterade de att hon var bortom räddning och hjärndöd. Därför var också hennes organ i bästa skick.
Maken tycker i efterhand att det var skönt att slippa ställas inför ett beslut själv och var tacksam för att de båda fyllde i blanketterna tiotalet år tidigare.
- Det är jag tacksam för.
- Det kom sedan ett gäng kirurger från Sahlgrenska för att ta hand om hennes organ.
De anhöriga till henne fick också i efterhand ett brev där det framgår vilken användning andra fick av hennes organ för ett bättre liv.
Hela Norden
Av brevet från Sahlgrenska Universitetssjukhus framgår att kvinnans hjärta transplanterades till en 35-årig kvinna i Oslo.
- Kvinnan mår nu mycket väl, framgår det av brevet. Lungorna transplanterades till en 19-årig man.
- Operationen gick bra, heter det i brevet som skickades tre veckor efter kvinnans bortgång.
Levern skickades till Köpenhamn. Den transplanterades till en 50-årig man som redan dagen efter operationen kunde lämna intensivvårdsavdelningen välmående.
Ena njuren transplanterades till en 24-årig man.
- Transplantationen gick väl och han fick lämna sjukhuset en vecka efter operationen.
- Den andra njuren gick till en 30-årig kvinna. Hon mår bra idag. Diabetiker Pancreas, eller bukspottskörteln, togs om hand för att transplanteras till någon diabetiker. Även de insulinproducerande ö-cellerna skulle utvinnas.
- Hennes död var fruktansvärd för mig. Men den känns inte helt meningslös med det här resultatet, menar maken.
- Så känns det för mig nu. Det är tungt, men jag börjar hämta mig. Det är alltid svårt när någon nära rycks bort, säger maken.
Han berättar att prästen tog upp organdonationen i samband med begravningen. - Jag tror det ledde till tröst för flera som var med att hennes bortgång kunde rädda sju andra människor.
- Så bidraget från vårt län var inte heller så dåligt som det verkade under förra året.
Så har du inte fått tummen ur r.....en, trots att du vill. Här kan du anmäla dig.
Donationsregistret
Over and out/Mamselamsen
postad av Vi på Kantarellen klockan 9:22 fm
9 Kommentarer:
Det här vet jag att vi pratat om innan och sedan dess har jag funderat och berättat för närmast anhöriga vad jag vill. Jag lovar att nästa gång som jag är på Apoteket så ska jag ta med och fylla i ett kort! Anmälan till registret får vänta ett tag...
Anmälde mig redan runt 1995 när jag fick en kompis som några år tidigare fått nytt hjärta och nya lungor. Då först insåg jag hur viktigt det verkligen är.
Jag är redan anmäld. Borde anmäla sonen också, men det känns så jäkla jobbigt att fatta det beslutet. Men som Hemliga pappan i höstas så klokt sa, det beslutet är ju knappast lättare att ta när olyckan väl är framme.
Om du högerklickar på länken och väljer Öppna i nytt fönster, så öppnas artikeln på en egen sida med en adress som leder direkt till artikeln, typ http://www.ostran.se/artikel.php?id=440491&avdelning_2=11
*kramis*
Jag anmälde mig för flera år sedan. Men överlåter åt mina nästan vuxna barn att besluta själva om de vill.
Tack för länken!
Jag har tänkt anmäla mig länge, men det har, som så mycket annat, inte blivit av. Men NU är jag anmäld :-)
Vilken artikel...
Jag fick rysningar.
Jag är som sagt anmäld sedan flera år just för att det är JAG som ta det beslutet om min kropp, det ska ingen annan tvingas göra.
Men jag hade nog tyckt det var lite jobbigt om de där breven kom för nära inpå att någon anhörig dött.
Men visst hade jag velat veta och det hade nog hjälpt mig i det långa loppet.
Det är helt klart att man ska anmäla sig, även om man känner att de bara skulle få ta ett enda organ. Själv vill jag behålla ögonen, allt annat får de ta av mig (ibland tar man till vara hornhinnorna). Jag anmälde mig när jag var 19. Man vet ju aldrig om det skulle hända något, och inte vill jag att min sambo (snart man!) ska behöva ta det beslutet...
jag har förutom kort i plånboken,
även en notering i min agenda + att jag talat om för min familj + pojkvän vilka organ jag vill donera bort. Tänk bara på att varje år dör mer än 600 i trafikolyckor! det finns absolut ingen garanti för att just du aldrig skulle råka ut för det?
För närvarande bör man inte sticka näsan utanför dörren i Holland om man inte vill ha skallen spräckt av grenar, takpannor och annat som flyger i orkanbyarna. J-t blåsigt! Värsta jag varit med om sen okt. 2002 då tre personer omkom varav en kvinna blåste i havet vid hamnen och aldrig återfanns. (Vad sjuttom skulle hon dit ut och promerera för när det blåser storm+ !?!?)
Skicka en kommentar
<< Tillbaka