Tittar på Lyxfällan.

Och folk får ursäkta... men hur jäkla korkade är folk? De närmar sig pension och drar på sig lån... efter lån... efter lån. Inte en tanke på att pensionen kommer att vara nästan hälften av den vanliga inkomsten.

När man går i pension, ska man inte ha några lån alls.

Ja, jag vet... jag tjatar ofta om den personliga ekonomin... och att man måste tänka på den... att man måste spara ihop en liten buffert. Lägga undan till pensionen.... jag uppmuntar verkligen inte IPS... för det är det bara de med marginalskatt som tjänar på... men att på egen hand spara. Det handlar inte om mycket... om man har det lite "snålt om rumpan"... men att man gör det till en vana att spara är det viktigaste.

Jag är uppvuxen i en familj där det ofta diskuterades pengar... och mitt ledord, som min mamma gav mig som tonåring var: Det är inte de stora inkomsterna man blir rik av, utan de små utgifterna. (Jupp, vet att ICA har tagit upp det i sin reklam, fast jag fick lära mig det för 40-45 år sedan)

Jag har bekanta som har riktigt bra inkomster... men likt förbannat har de inga pengar kvar när månaden är slut. Och detta beror på allt slentrianslösande. De köper en j*vla massa grejor utan att tänka efter... och vet Ni... de är inte ett dugg lyckligare för det.

Nu menar jag inte att man ska bli snål... många tror säkert att jag är det... det är jag inte... men jag tänker efter två gånger innan jag langar fram plånboken. Däremot, när jag bestämmer mig för att göra något... typ semester och sådant... tänker jag inte en sekund på vad det kostar... för i och med att jag inte slentrianslösar, kan jag göra det jag vill... om jag vill.

Nu vet jag att det finns en del som suckar... "Ja ja, det kan hon säga som sitter i den situationen som hon gör." Det är sant... men för trettiofem år sedan hade Stephan och jag inte ett skit... vi levde ur hand i mun. Men vi tog de chanser som kom... och med lite tur, en massa sunt förnuft... och framför allt utan en massa prestige, är vi där vi är idag... och vi sparade... och än är vi inte klara.

För när vi går i pension, har vi bestämt att vi ska leva ett gott liv, där vi inte ska behöva skänka en tanke på om pengarna räcker till eller inte... om vi får leva så länge, vill säga.

Och det är sånt här som "ungdomar" borde läsa.... för jag vet folk som säger: "Vi unnar oss detta, för vi vet inte om vi dör imorgon". Då kontrar jag: Tänk om Ni inte gör det.

Och till Er som läst ända hit, kan jag berätta att jag skulle kunna skriva ett par spaltmeter till... men låter bli.

Gónatt... nu har jag spridit min j**la dynga omkring mig igen... för det är det säkert så, som en del tänker.

Over and out/Mamselamsen