Ibland överraskar han... denna där.... karln. :-)

-Nu sticker vi till Lill-kebabben och äter.
-Jaaaaaaaaa........
Inget smink, inte ens borstat håret... slängde jag på mig jackan och så gick vi. Dock inte till Kebabben, utan till bilen!

Långt, långt in i de Småländska skogarna bar det av... till en restaurang som vi aldrig varit på... och som är till salu.

Tyvärr var det dött på parkeringen och vi var ensamma i hela restaurangen. Och jag kan i och för sig förstå det. Maten var var i förhållande till priset skitdålig. I Småland betalar man inte 150 spänn för en helt vanlig lövbiff, mjuka strips och en jäkla jättehög med majs. De hade försökt att snajsa till det genom att strö en massa svartpeppar på kanten runt tallriken. Servicen var under all kritik. Vi fick nästan be om ursäkt över att vi ville sitta ute. Min dricka tog slut och jag ville ha en till, men ingen servitris i faggorna... på hela tiden... däremot hörde vi att hon hade väldigt trevligt bakom en tygskärm på uteserveringen som avskärmade personalen från oss jobbiga gäster.

Så ja, jag förstår att den strida strömmen av bilar på "storvägen" utanför, bara kör förbi. För det kommer även vi att göra i fortsättningen.

Vi blev trots allt mätta och vi körde små grusiga nostalgivägar tillbaka till Nybro. Och varje gång Stephan drar ut mig i skogen, sitter jag i bilen och stönar över hur ofattbart vackert Småland är. Säkert vackrast i Sverige.

Over and out/Mamselamsen