Vilken fullkomligt ljuvlig läkare jag har varit hos.

Totaldisträ-närsynt som få-blundade hela tiden han pratade med mig-långhårig-och var ovän med datorn. Äntligen en personlig läkare!!!!

Visserligen klämde han vansinnigt hårt på mig... i alla fall tyckte jag det. Och konstaterade... tja vad hette det? "Trauma Thoracis", vad det nu är.

Han förklarade att han inte alls var förvånad att jag inte kom förrän efter en vecka.... fick en lång utläggning om varför. Det var nånting om läkningen. Men jag är sjukskriven i två veckor till att börja med. Han berättade vilka värktabletter jag kunde få... men då tackade jag nej. Smärta kan jag ta, när jag vet att det så småning om går över.

Så, nu ska jag försöka hitta en hyfsad ställning i sängen... tack o lov för min CD-böcker.

Over and out/Mamselamsen, överlever trots allt. *ler. Skratta är inte att tänka på*